Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt, irrelevant och ointressant för ungdomar. Ungdomar har ofta problem att se sig själva som naturvetare eller kemister. I sin avhandling undersöker och ifrågasätter Karolina Broman den negativa bilden av kemiämnet genom att studera gymnasieelevers syn på kemi.

Lärare väger in annat än elevers kunskaper vid betygsättning, aspekter som inte uttrycks i styrdokumenten. Det visar Ilona Rinnes avhandling.

Finns det skillnader i läsförståelse när text administreras på en skärm i jämförelse med papper? Vilka förmågor behövs för läsning på internet? Maria Rasmussen har i sin avhandling undersökt hur digital läsning, kön, socioekonomiska faktorer och datorspelande påverkar läsförståelse.

Testbaserad inlärning i klassrummen är gynnsam för hågkomst av information över tid, visar Carola Wiklund-Hörnqvist avhandling.

Att främja social ordning och moral har, utöver den kunskapsförmedlande uppgiften, historiskt sett utgjort en integrerad del av skolans uppdrag. I sin avhandling undersöker och analyserar Paula Wahlgren dessa olika framställningar av hur skolan kan och bör arbeta brottsförebyggande med barn och ungdomar.

I sin avhandling har Stefan Backe forskat om fysisk aktivitet bland unga och om riskfaktorer som har samband med idrottsskador.

Forskaren Peter Mozelius har i sin avhandling undersökt den Sri lankesiska ICT4D-designen genom att utforska några utvalda IKT-baserade ICT4D nav/ICT4D hubs där den gemensamma nämnaren är blandat lärande/blended learning.

Vilken bild ger eleverna av matematikämnets betydelse för deras val av gymnasieprogram? Det har Niclas Larson forskat om.

Susanne Liljeholm Hansson undersöker i sin avhandling olika förståelser av fenomenet ungdomskriminalitet.

Vilka strategier och handlingsvägar framträder i berättelserna om övergångar i arbetslivet utifrån ett lärandeperspektiv? Det har Marie Gunnarsson forskat om.

Erik Sigurdson har forskat om skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen?

Hur gör gymnasieelever och studenter då de skapar en uppfattning om vad genus och nation är för något? Det har Jonas von Reybekiel Trostek forskat om, som med sin avhandling vill bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.