Testbaserad inlärning i klassrummen är gynnsam för hågkomst av information över tid, visar Carola Wiklund-Hörnqvist avhandling.

Att främja social ordning och moral har, utöver den kunskapsförmedlande uppgiften, historiskt sett utgjort en integrerad del av skolans uppdrag. I sin avhandling undersöker och analyserar Paula Wahlgren dessa olika framställningar av hur skolan kan och bör arbeta brottsförebyggande med barn och ungdomar.

I sin avhandling har Stefan Backe forskat om fysisk aktivitet bland unga och om riskfaktorer som har samband med idrottsskador.

Forskaren Peter Mozelius har i sin avhandling undersökt den Sri lankesiska ICT4D-designen genom att utforska några utvalda IKT-baserade ICT4D nav/ICT4D hubs där den gemensamma nämnaren är blandat lärande/blended learning.

Vilken bild ger eleverna av matematikämnets betydelse för deras val av gymnasieprogram? Det har Niclas Larson forskat om.

Susanne Liljeholm Hansson undersöker i sin avhandling olika förståelser av fenomenet ungdomskriminalitet.

Vilka strategier och handlingsvägar framträder i berättelserna om övergångar i arbetslivet utifrån ett lärandeperspektiv? Det har Marie Gunnarsson forskat om.

Erik Sigurdson har forskat om skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen?

Hur gör gymnasieelever och studenter då de skapar en uppfattning om vad genus och nation är för något? Det har Jonas von Reybekiel Trostek forskat om, som med sin avhandling vill bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.

Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Hur gör musiklärare för att ge varje elev det stöd som krävs för att spela i ensemble i klassrummet? Det har Anna Backman Bister forskat om.

Hur kan undervisning hjälpa elever att utveckla ett intresse för naturvetenskap? Det har Per Anderhag undersökt i sin avhandling.