Abraham Kumsa Beyene har utifrån ett svenskt och etiopiskt perspektiv, undersökt vad som hindrar elevers förståelse för gränsbegrepp i matematik som de möter i gymnasieskolan.

Ylva Hamnell-Pamment har i sin avhandling undersökt hur gymnasieelevers språkanvändning och tidigare kunskaper påverkar deras lärande i kemiämnet.

Tarmsjukdomen (IBD) utgör ingen ökad risk for att inte få godkända betyg i grundskolan. Det visar Natalia Mouratidou i sin avhandling.

Agnes Strandbergs forskning handlar om hur forskare och lärare tillsammans skapar, iscensätter och utvärderar kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolans svenskundervisning.

Catharina Wolcott har undersökt relationen mellan innehållet i ämnesplanen och lärares val och användning av skönlitterära texter i engelskundervisningen på gymnasiet.

Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.

Erika Bomström Aho vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om de villkor för lärande som nyanlända ungdomar erbjuds på Språkintroduktion.

Niclas Modig har bland annat undersökt vilka ekonomiteoretisk kunskap som är särskilt viktig att kunna och hur den kunskapen till uttryck genom gymnasieläroböcker i samhällskunskap.

Sharmin Söderström har undersökt hur resonemang i problemlösning kan stödjas i matematikundervisningen och vilka faktorer som är associerade med detta stöd.

Sara Planting-Bergloo vill med sin avhandling bidra med ny förståelse av vad sexualundervisning på högstadiet och gymnasiet kan vara.  

Hälften av eleverna som lämnar den högskoleförberedande gymnasieskolans obligatoriska engelskutbildning når inte upp till det föreslagna lägsta tröskelvärdet för akademisk ordkunskap. Det visar Marcus Warnby i sin avhandling.

Jack Lukkerz riktar i sin avhandling bland annat ljuset på hur skolpersonal beskriver målet för sexualundervisningen inom gymnasiesärskolan.