Forskaren Anna Åhlund har undersökt hur nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska språket agerar som deltagare i andraspråksundervisning.

Hur ser den disciplinära ordningen ut i svenska och tyska klassrum? Det har forskaren Jakob Billmayer undersökt i sin avhandling.

De kommunala gymnasieskolorna har omkring tre gånger högre tillgänglighet av specialpedagogiska resurser per elev än de fristående gymnasieskolorna. Det visar en avhandling av Joacim Ramberg vid Stockholms universitet.

Välfungerande textsamtal kräver förberedelser, noggrann planering och tydlig struktur. Det visar Yvonne Hallesson i sin avhandling, där hon undersökt hur textsamtal kring sakprosatexter i gymnasieskolan kan stötta elevers lärande och läsande av texter.

Lärarfortbildning i formativ bedömning kan öka elevers prestationer i matematik, men lärare behöver tid och stöd i fortbildningen. Det visar Catarina Andersson i sin avhandling.

De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Miranda Rockséns avhandling undersöker hur dialogiska teorier för kommunikation kan användas för att förstå den speciella kommunikation som kännetecknar undervisning och lärande om naturvetenskap.

Läraren och dennes pedagogiska grundsyn är en avgörande faktor för den finska skolans fokusering på företagsamhet. Det visar Janne Elos avhandling om slöjdpedagogik.

Forskaren Helen Hasslöf har analyserat hur lärare på gymnasiet diskuterar mål och syften med sin undervisning mot bakgrund av hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv.

Lisa Hellström belyser i sin avhandling problemen med definitioner och mätmetoder för mobbning. Hon har studerat så kallad peer victimization och ledarskap i skolan, med ett fokus på metodfrågor.