Eva Randell har i sin avhandling undersökt tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status.

När synen på samhället förändras så omformas också uppfattningen om gymnasieeleven och gymnasieskolan. Maria Terning har utforskat frågor som vad utbildningen ska innehålla och vad den ska leda till.

Det övergripande syftet med Marie Vesterlinds avhandlingsarbete är att undersöka vilken kunskap som utvecklas och görs relevant i aktiviteter som ska stödja nyanländas integration.

Virtuellt lärande förutsätter att studenten är aktiv och själv kontrollerar lärprocessen i en föränderlig lärmiljö. Charlotta Hilli har forskat kring gymnasieelevers erfarenheter av lärande i en virtuell lärmiljö.

Mitsuyo Kuwano Lidén har i sin avhandling bland annat undersökt hur finsktalande och svensktalande inlärare av japanska använder japanska demonstrativer.

Vilka kunskaps-, ämnes- och litteratursyner förmedlas i läromedlets läroböcker och vad säger det om läroböckernas modelläsare? Det är frågor som Katrin Lilja Waltå utforskar i sin studie om läromedel i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program.

Mattias Börjesson har undersökt förändringar av svensk utbildningspolitik under 1900-talets tre sista decennier.

Digitala system kan sudda ut gränserna mellan frånvaro och närvaro och ifrågasätta vad fenomenet skolfrånvaro är, visar Linnea Bodén i sin avhandling.

Mathias Norqvists avhandling visar att gymnasieelever som arbetar med uppgifter designade för att uppmuntra kreativa matematiska resonemang har lättare att minnas vad de lärt sig.

I Michael Håkanssons studie undersöks hur den politiska dimensionen framträder i både formell och informell lärandepraktik.

Flerspråkiga yrkesklassrum är fruktbara miljöer för studier av språkliga fenomen kopplade till praktiskt arbete, visar Janne Kontio i sin avhandling.