Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Idrottsprofilerade grundskolor blir allt fler. Men elever som tränas till elitidrottare behåller inte alltid motivationen. Det visar Joakim Ingrell i sin avhandling.

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

Svensk grundskola, oberoende skolform, är starkt präglad av resultatstyrning. Det visar Majsa Allelin i sin avhandling.

I sin avhandling har Linus Jonsson bland annat beskrivit och problematiserat implementering av en egenmakts-baserad skolintervention i ett multikulturellt område i Sverige med låg socioekonomisk status.

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Sabina Kapetanovic har i sin avhandling undersökte vilket samband som föräldrars strategier, som exempelvis regler, har med tonåringars riskbeteenden.