Tonåringar har behov av kunskap om sex och relationer. Men skolan sex- och samlevnadsundervisning inte är anpassade efter tonåringars behov och intressen, visar Brian Unis.

Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Emma Oljans har forskat om matens betydelse för hälsa som undervisningsinnehåll i hem- och konsumentkunskap.

Hur gör elever vänskap? Det är huvudfrågan i Lina Lundströms avhandling om vad som möjliggör och begränsar högstadieelevers vänskapande.

Rikard Tordön har forskat om hälsa och förutsättningar för skola för barn i social heldygnsvård.

I sin avhandling beskriver och problematiserar Marie Larneby normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Junia Joffer har i sin avhandling utforskat självskattad hälsa, subjektiv social status och rökning hos ungdomar.

Lolita Gelinder vill med sin avhandling bidra med kunskap om undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap.

Maria Granvik Saminathens forskning visar att en skolas kapacitet att skapa en skola av god kvalitet är nära kopplad med elevsammansättningen. Detta försvårar skolans möjlighet att uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag.