Istället för ett enda system som hanterar allting, går vi idag mot en utveckling av modulära lärmiljöer: flera mindre enheter som arbetar tillsammans. Fredrik Paulsson har undersökt hur learning technology bättre kan anpassas till pedagogiska behov.

Kinesiska lärare har ett varierat sätt att undervisa i matematik som kan bidra till att utveckla hur matematik lärs ut i svenska skolor. Det visar Johan Häggström i sin avhandling "Teaching systems of linear equations in Sweden and China".

Anlägg inte ett pedagogiskt förhållningssätt som utgår från recept eller läror, utgå istället från en pedagogisk ledstjärna som fokuserar på vem du vill vara snarare än hur eller varför. Den slutsatsen drar Lotta Jons i studien "Till-tal och an-svar".

Vad handlar entreprenörskap i ett pedagogiskt sammanhang egentligen om? Hur tar det sig uttryck i det vardagliga arbetet i skolan? Det undersöker Bettina Backström-Widjeskog i avhandlingen "Du kan om du vill".

När pedagoger ställs inför konkreta valsituationer tvingas de välja, och i det övervägandet möts teori och praktik. Syftet med Maria Andréns studie är att uppmärksamma valet och bidra till ett samtal som kan minska klyftan mellan teori och praktik.

Hur verkar krafter som utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och verksammas ambitioner under arbetet med ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola? Det undersöker Inger von Schantz Lundgren i studien "Det är enklare i teorin...".

Användning av rak ordföljd är en språklig strategi som vissa ungdomar använder sig av för att uttrycka en identifikation med det flerspråkiga området, det visar resultaten från Natalia Ganuzas avhandling.

Bosse Thorén har i sin avhandling "The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody" undersökt en strategi för uttalsundervisning som prioriterar svenskans språkrytm och relaterat den till kända rön kring svenskans rytm.

Läroplan och lärmedel påverkar och definierar skolans innehåll, därför kan dessa texter kallas för kanoniska. Magnus Hultén har i avhandlingen "Naturens kanon" analyserat hur läroplanen för de naturvetenskapliga ämnena förändrats mellan 1842 2007.

För kommunala skolor i Sverige finns en möjlighet att utöva ett stärkt föräldrainflytande genom lokala styrelser. Margaretha Kristoffersson har studerat lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan, där de professionella de facto är i minoritet.

Vilka fritidsaktiviteter, i synnerhet när det kommer till sport, väljer tonåringar att syssla med, och vad säger dessa val om de egna livsvillkoren? Bengt Larsson har studerat tonåringars idrottande ur ett pedagogiskt perspektiv.

Hur läser åttondeklassare den skönlitteratur som ingår i svenskämnet på högstadiet, och vilken hänsyn tas till tjejers respektive killars privata läsupplevelser? Det studerar Helen Schmidl i avhandlingen "Från vildmark till grön ängel".