Jesper Haglunds avhandling fokuserar på hur analogier och analogiskt tänkande, uppmärksamhet på semantik och förståelse för vetenskaplig modellering kan användas för att hantera utmaningar i naturvetenskapsundervisningen.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling bygger på observationer där hon jämfört olika skolmiljöer i både Sverige, Italien och USA, för att synliggöra och förstå hur barns och ungas villkor för lärande gestaltas i montessoripedagogiken.

Vad händer med hjärnan när vi på kort tid lär oss ett nytt språk? Det har en grupp forskare vid Lunds universitet undersökt. Resultatet, som presenteras i Johan Mårtenssons avhandling, visar att specifika delar av hjärnan ökade hos språkstudenterna.

Elever med svåra funktionsnedsättningar har lite kontakt med andra barn. – Det finns en risk att deras erfarenhetsvärld i skolan begränsas till klassrummet, säger forskaren Daniel Östlund.

Mycket av den specialpedagogiska praktiken kretsar kring elevers sociala snarare än kunskapsmässiga svårigheter. – Samspelet elever emellan och mellan lärare och elev är nyckeln, säger forskaren Ingemar Gerrbo.

Barn med funktionsnedsättning deltar i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionsnedsättning. De tycker också att aktiviteterna är roligare än andra barn. Det överraskande resultatet kom Anna Ullenhag fram till i sin forskning.

Flickor med båda föräldrarna födda i ett annat land har en ökad risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Det visar Heidi Carlerbys forskning om ungdomars hälsa med fokus på föräldrahärkomst.

Hur ser relationen ut mellan mocambiquanska elevers prestation i skolan vad gäller matematik och deras språk och sociala bakgrund? Det undersöker Ribas Guambe i sin avhandling.

Ett mångprofessionellt samarbete för en inkluderande skola fungerar bäst när specialpedagog och klasslärare möts i samtal där båda är givare och tagare. Det är ett av resultaten i Christel Sundqvists forskning om specialpedagogisk handledning.

Ylva Svensson har skrivit en avhandling som handlar om invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. Studien visar bland annat vilken viktig roll skolan har i utsatta områden och vilket betydelsefullt arbete skolpersonalen utför.

I sin avhandling granskar Johan Dahlbäck hur etiska principer utformas och tillämpas i utbildningssammanhang, med fokus på skärningspunkten mellan förskola och lärande för hållbar utveckling.

Olika mätinstrument för bedömning skapar en standardiserad syn på kunskap, menar Andreas Nordin, som forskat om kunskapssynen i Sverige och Europa. – Mätningar som Timmss och Pisa ger en bild av verkligheten, men det är kanske inte hela verkligheten.