Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.

Iman Dadgar har bland annat forskat om om svenska elevers rangordning i förhållande till skolkamraterna, med avseende på deras studieprestationer, påverkar deras utbildning och inkomster senare i livet.  

Erika Sturk har bland annat undersökt vilka föreställningar om skrivande, här kallade som kan identifieras i lärarnas undervisning i skolans olika ämnen.

Kristina Hunehäll Berndtssons forskning visar att unga ofta saknar både socialt stöd och tillfredställande strategier för att bemöta och hantera digitala sexuella trakasserier i skolvardagen.

Cristian Bortes har bland annat undersökt relationen mellan ett antal kliniskt diagnostiserade psykiska sjukdomar och barn och ungas utbildningsresultat i slutet av grundskolan.

Baran Johansson har i sin avhandling undersökt hur tvåspråkiga barn i årskurs 4-9 läser och skriver på två språk med olika alfabet.

Kan nationella provet i svenska i årskurs 3 identifiera elever med ordavkodningsproblem? Det är en av flera frågor som Birgitta Herkner undersöker i sin avhandling.

Psykisk ohälsa har ökat hos ungdomar, framför allt bland flickor, under de senaste trettio åren. En förklaring som Ida Blomqvist belyser i sin avhandling är, att förmågan att vara ”sin egen lyckas smed” blivit alltmer viktigt, vilket ökar pressen på unga.  

Linn Karlsson har bland annat undersökt sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i årskurs 4 med hjälp av TIMSS data.

I ämnet idrott och hälsa används texter används när det är praktiskt och motiverat, bland annat som redskap i undervisningen och som en brygga mellan teoretiska och praktiska aspekter av ämnet. Det visar Anna-Maija Norberg i sin avhandling, som har undersökt texters funktioner i skolämnet idrott och hälsa.

Anne-Marie Cederqvist har ur ett teknikdidaktiskt perspektiv identifierat nyckelelement att lyfta fram i undervisningen då elever lär sig teknik i relation till programmerade tekniska lösningar.

Vilka hinder och möjligheter för deltagande i klassrummets literacypraktiker framträder i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos inom AST? Det är en av frågorna som Stina Gårlin undersöker i sin avhandling.