Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.

Inlärning och undervisning är någonting mycket mer än bara muntlig överföring av kunskap. Ali Reza Majlesi undersöker hur social interaktion mellan lärare och studenter skapar möjligheter för lärande.

Kreativa matematikuppgifter gynnar alla elever och gör undervisningen lättare. Det menar Yvonne Liljekvist som forskat om lärande i matematik.

Studenter med högre betyg verkar i större utsträckning vara mer benägna att flytta efter universitetsutbildning, såvida de inte redan bor i en storstad. Det visar forskaren Sofia Tano i sin studie.

Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar kan uppleva svårigheter att få tillträde till gemenskaper med jämnåriga svenskfödda kompisar och att etablera långvariga relationer med vuxna stödpersoner, visar Ulrika Wernesjö i sin studie.

Hur undervisar matematiklärare i högre utbildning om ett specifikt matematiskt begrepp, funktionsbegreppet? Det har Olov Viirman undersökt i sin studie.

I sin studie har Ann-Christin Randahl analyserat hur erfarna elever i svenska skolor hanterar två olika skrivuppgifter, en labbrapport i fysik, och en text som ska skrivas inom svenska som skolämne.

Ungdomar som väljer olika former av olaglig politisk aktivitet för att föra fram sin åsikt har ofta ingen tilltro till politiska institutioner, känner sig åsidosatta i skolan och har ansträngda relationer till föräldrarna. Det är ungdomar som känner att ingen lyssnar eller bryr sig om vad de tycker, enligt forskaren Viktor Dahl.

Forskare Mikael Berg har studerat ämnesförståelsen hos historielärare. Han har lagt särskild vikt vid att identifiera centrala begrepp i lärarnas ämnesförståelse.

Vad är lärarskicklighet och hur kan den bäst utvecklas? Lill Langelotz har forskat om ett lärarlags kompetensutveckling genom kollegial grupphandledning.

Petra Hansson har undersökt vilka metoder som använts för miljö-och hållbarhetsutbildning i utomhuspedagogik i ett svenskt och i ett internationellt sammanhang.

Barn med lindriga funktionsnedsättningar behöver mer arbetsterapeutiska insatser för att klara sitt dagliga liv och för att möta framtiden på ett bättre sätt. Det konstaterar Brigitte Gantschnig i sin avhandling.