Många elever med nedsatt hörsel har svårigheter att nå skolans inlärningsmål. Olof Sandgrens avhandling visar att det inte enbart beror på hörselnedsättning utan även på en sämre språklig förmåga.

Flickor med adhd visar andra symptom än pojkar, visar Karin Sonnbys studie. De kan vara deprimerade och ha svårt att slutföra skolarbeten.

Ämnet idrott och hälsa skulle kunna bidra till att eleverna utvecklade ett kritiskt förhållningssätt till vad som räknas som ’bra i idrott’, och erbjuda möjligheter till att utveckla elevers rörelsekunnande. Det menar Gunn Nyberg som forskat om rörelseförmåga.

Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.

Vad lärares arbete innebär, utifrån levda erfarenheter och filosofiska perspektiv, är något som Susanne Westman forskat om.

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

Hur ser undervisning och lärande av praktisk och kroppslig kunskap ut? Det har Joacim Andersson undersökt i sin avhandling.

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.

Inlärning och undervisning är någonting mycket mer än bara muntlig överföring av kunskap. Ali Reza Majlesi undersöker hur social interaktion mellan lärare och studenter skapar möjligheter för lärande.

Kreativa matematikuppgifter gynnar alla elever och gör undervisningen lättare. Det menar Yvonne Liljekvist som forskat om lärande i matematik.

Studenter med högre betyg verkar i större utsträckning vara mer benägna att flytta efter universitetsutbildning, såvida de inte redan bor i en storstad. Det visar forskaren Sofia Tano i sin studie.

Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar kan uppleva svårigheter att få tillträde till gemenskaper med jämnåriga svenskfödda kompisar och att etablera långvariga relationer med vuxna stödpersoner, visar Ulrika Wernesjö i sin studie.