Veit Kubik har undersökt hur upprepade studie- och testtillfällen och motorisk inkodning påverkar lärandet och hur väl man minns informationen efter en vecka.

Lärare och läromedelsförfattare kan stödja lärandet genom att känna till hur elever uttrycker sig om olika begrepp och genom tydlig och konsekvent begreppsanvändning, samt genom att skapa begreppsstrukturer. Det visar Maria Ferlins avhandling.

Den skriftliga texten är fortfarande viktig i dagens samhälle, men nödvändigheten av att kunna röra sig i olika medier ökar i takt med den medieteknologiska utvecklingen. Petra Magnusson har forskat om meningsskapandets möjligheter för elever.

I en ny studie diskuteras hur mobil teknik kan stödja elevers lärande i utomhussammanhang. Jalal Nouri för också en kritisk diskussion kring införandet av mobil teknik i undervisningen.

Internet är en självklar del av ungdomars liv. I sin studie undersöker Jonas Hallberg sociala, sexuella och biologiska aspekter av internet som en vardagsmiljö.

Självskadebeteenden är vanligt bland ungdomar. Maria Zetterqvist har forskat om självskadebeteendets förekomst, funktion, karaktäristik och metoder hos svenska ungdomar, samt undersökt relationen till negativa livshändelser och traumasymptom.

Hur ser elevers lärande ut när de deltar i argumentativa diskussioner gällande frågor om hållbar utveckling? Det har forskaren Karin Rudsberg undersökt.

Syftet med Lars Fonsecas forskning är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i skolan och hur fusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som elever och lärare delar på gymnasiet.

Forskaren Jeanette Åkerström har i sin avhandling undersökt ungdomars perspektiv på och erfarenheter av delaktighet i skolan.

Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.

Lärare väger inte bara in ämneskunskaper, utan även sociala aspekter och elevbeteende när de sätter betygen. Något som inte har stöd i skolans styrdokument. Det visar Cecilia Thorsens avhandling.

Genom att bildämnet ännu domineras av att eleverna uppmanas att uttrycka sin personlighet och sina känslor framstår ämnet som feminint. Tydligare ramar skulle ge en mindre könsstereotyp undervisning, menar Stina Wikberg, forskare vid Umeå universitet.