Forskaren Anna Åhlund har undersökt hur nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska språket agerar som deltagare i andraspråksundervisning.

Hur ser den disciplinära ordningen ut i svenska och tyska klassrum? Det har forskaren Jakob Billmayer undersökt i sin avhandling.

Tord Göran Olovsson har studerat bedömning i klassrumspraktik i relation till implementerandet av nationella skolreformer.

Annika Falthin ger i sin avhandling en inblick i hur meningsskapande och lärandeprocesser kommer till uttryck i musikundervisningen på högstadiet.

Lärarfortbildning i formativ bedömning kan öka elevers prestationer i matematik, men lärare behöver tid och stöd i fortbildningen. Det visar Catarina Andersson i sin avhandling.

Två learning studies som genomfördes med högstadielärare i matematik gav lärargruppen större kunskap om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet, och även hur skilda sätt att förstå kunde användas i undervisningen för att utveckla elevernas lärande.

Hur erfar och skapar elever i grundskolan mening i frågor om miljö och hållbar utveckling? Det har Annika Manni undersökt i sin avhandling.

De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Miranda Rockséns avhandling undersöker hur dialogiska teorier för kommunikation kan användas för att förstå den speciella kommunikation som kännetecknar undervisning och lärande om naturvetenskap.

Läraren och dennes pedagogiska grundsyn är en avgörande faktor för den finska skolans fokusering på företagsamhet. Det visar Janne Elos avhandling om slöjdpedagogik.

Lisa Hellström belyser i sin avhandling problemen med definitioner och mätmetoder för mobbning. Hon har studerat så kallad peer victimization och ledarskap i skolan, med ett fokus på metodfrågor.