Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.

Birgitta Berne har i sin avhandling studerat hur eleverna i en högstadieklass argumenterar före och efter att de i grupp diskuterat kontroversiella samhällsfrågor från forskningsfronten i bioteknik. Hur hanterar eleverna etiska frågor i den naturvetenskapliga undervisningen?

Rebecka Florin Sädboms avhandling handlar om lärares tolkning och realisering av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd grundskola.

Vilka faktorer och processer påverkar tillgänglighet och delaktighet i fysisk aktivitet och stillasittande hos barn med rörelsenedsättning, där CP är den vanligaste diagnosen, har Katarina Lauruschkus forskat om.

Forskaren Anna Åhlund har undersökt hur nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska språket agerar som deltagare i andraspråksundervisning.

Hur ser den disciplinära ordningen ut i svenska och tyska klassrum? Det har forskaren Jakob Billmayer undersökt i sin avhandling.

Tord Göran Olovsson har studerat bedömning i klassrumspraktik i relation till implementerandet av nationella skolreformer.

Annika Falthin ger i sin avhandling en inblick i hur meningsskapande och lärandeprocesser kommer till uttryck i musikundervisningen på högstadiet.

Lärarfortbildning i formativ bedömning kan öka elevers prestationer i matematik, men lärare behöver tid och stöd i fortbildningen. Det visar Catarina Andersson i sin avhandling.

Två learning studies som genomfördes med högstadielärare i matematik gav lärargruppen större kunskap om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet, och även hur skilda sätt att förstå kunde användas i undervisningen för att utveckla elevernas lärande.