Tarmsjukdomen (IBD) utgör ingen ökad risk for att inte få godkända betyg i grundskolan. Det visar Natalia Mouratidou i sin avhandling.

Sara Blanck har i sin avhandling undersökt och analyserat ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan.

Sara Planting-Bergloo vill med sin avhandling bidra med ny förståelse av vad sexualundervisning på högstadiet och gymnasiet kan vara.  

Jack Lukkerz riktar i sin avhandling bland annat ljuset på hur skolpersonal beskriver målet för sexualundervisningen inom gymnasiesärskolan.

Hur stöttar studiehandledare nyanlända turkisktalande elevers meningsskapande av naturvetenskapligt innehåll? Det är en av frågorna som Feyza Axelsson utforskar i sin avhandling.

Sara Snoder vill med sin avhandling bidra med ökad kunskap om möjlig användning av fler språk än svenska i ordinarie undervisning med flerspråkiga lärare och elever i låg- och mellanstadiet.

Jasmine Bylund har forskat om ungas användning av språk utanför skolan och hur språkanvändning samspelar med språkideologier och identitetsskapande.

Sophie Landwehr Sydow har i sin avhandling utforskat interaktionen mellan människor, material och maskiner, i kontext av ett makerspace. Making beskriver en praktik som handlar om att kombinera nya teknologier med hantverk.

Åsa Melin har forskat om etableringen av grundskolan åren 1950–1968 i två värmländska kommuner med skiftande lokala förhållanden och förutsättningar. Resultaten visar att införandet av grundskolan påverkades av lokala intressen och lokala förhållanden.

Stark känsla av sammanhang visade samband med minskad risk för sannolik psykiatrisk diagnos hos ungdomar. Det är ett av resultaten i Kristina Carléns avhandling.

Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.