Linda Degermans avhandling visar att varken finlandssvenska eller de svenska elever i klass 9 är särskilt beredda att vidta åtgärder för att motverka klimatförändringen.

Daniel Arnesson har forskat om hur skolpersonal uppfattar och förstår internationella kunskapsmätningar, svensk skolas kvalitet och orsakerna till svensk skolas resultatnedgång.

Skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Det visar Gabriella Olsson i sin avhandling.

Syftet med Lucian Olteanus avhandling är att undersöka, beskriva och förstå vilka möjligheter som erbjuds i klassrummet för att kommunicera det matematiska innehållet och vilka av dessa som utgör framgångsrik klassrumskommunikation.

Marie Hållander analyserar i sin avhandling det omöjliga vittnesmålet inom ramen för såväl skola som utanför skolan.

Jan Blomgren har utforskat grundskoleelevers olika motiv till att prestera eller inte prestera i skolan. Vad som främjar eller hämmar deras motivation, målorientering och lärande i en digitaliserad lärmiljö.

Sadaf Salavati belyser i sin avhandling lärares komplexa vardagspraktik med fokus på användning av digital teknik.

Anna Jonsson Widen vill med sin avhandling skapa förståelse för hur lärare förhåller sig till sitt uppdrag, samtidskonstens teman och tekniker, samt hur de hanterar förändring.

Idag vilar religionsundervisningen på en konfessionsfri grund. Men för inte så länge sedan spelade kristendomen en stor roll i både undervisning och läraruppdrag. Linda Jonsson har forskat om utmaningar i religionsläraruppdraget.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Trots att niondeklassarna och geografilärarna i finlandssvenska skolor har en positiv syn på åtgärder mot klimatförändringen värderar de sin egen handlingsvillighet som begränsad, visar Mikaela Hermans som forskat i ämnet.