Anne-Lie Vainiks avhandling handlar om skolrelaterade polisanmälningar bland barn som inte uppnått straffbarhetsåldern 15 år.

Sabina Gusic vill med sin avhandling bidra till kunskap om krigstraumatiserade flyktingungdomar i syfte att lättare upptäcka och utreda dissociativa symptom.

Eva-Lena Erixon har undersökt vad som kännetecknar matematiklärares erfarenhet av kompetensutveckling online och hur de uppfattar att denna påverkar matematikundervisningen.

Ebba Brann har i sin avhandling kartlagt välbefinnande, kroppsuppfattning och viktstatus bland svenska ungdomar som vuxit upp i ett samhälle med en ökad andel övervikt och fetma.

Eva Knekta har studerat i vilken grad elever själva anser att de gör sitt bästa, dels på nationella prov, dels på så kallade utprövningar där kvaliteten på nya provuppgifter utvärderas.

Håkan Karlsson har i sin avhandling analyserat hur europeisk policy om entreprenörskap återskapats och realiserats i olika typer av utbildningsverksamheter.

Jenny Nilsson Folkes avhandling handlar om nyanlända elevers möte med den svenska skolan.

Åsa Jeansson har utforskat om hur slöjdämnets syfte och innehåll kan förstås i nutid, några år efter att en ny läroplan började gälla 2011.

Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.

Den kommersiella internetmiljön, och särskilt reklamfinansierade mobilspel, är en krävande miljö för barnen. Det visar Carolina Martinez i sin forskning om unga internetanvändare.

Föräldrarnas höga utbildningsnivå i hemlandet förklarar barnens ambitioner i den svenska skolan, visar Per Engzell i sin avhandling.