Fredrik Alvén visar att det finns spänningar inom historieämnet mellan individens utrymme och kollektivets begränsningar i läroplanerna.

Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingar riskerar i högre grad att hamna utanför både arbete och utbildning jämfört med ungdomar födda i Sverige. Det visar Hélio Adelino Manhics som forskat om unga flyktingar.

Det är stora skillnader mellan den skrivna strategin för entreprenörskap i skolan och vad som faktiskt sker ute i klassrummen. Det visar Karin Axelsson i sin avhandling.

Med särskild tonvikt på hur elever förklarar och hur de förstår historiska processer och begrepp i historieämnet, har Anna-Carin Stymne forskat om hur elever lär sig historia i konkreta lärandesituationer.

Anton B. Andersson har utforskat hur socialt kapital bidrar till att skapa ojämlika utfall för unga vuxna.

I sin avhandling lyfter Erika Boström fram resultat som bidrar till kunskap och förståelse av orsaker till lärarnas införlivande av formativ bedömning.

Hur kan formativ bedömning kan bedrivas och vilka krav den ställer på sin utövare och på vilka sätt kan undervisningen ge möjligheter för elever att utveckla självreglering av sitt lärande? Det är frågor som Charlotta Vingsle utforskat.

Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.

Inga-Lill Matson vill med sin avhandling beskriva en kommuns arbete för att nå en skola för alla.

Jöran Petersson har forskat om invandrade andraspråkares studieresultat i matematik i deras fortsatta skolgång. Han har särskilt belyst undergrupper av andraspråkare, som nyanlända, tidigt anlända och övriga andraspråkare.