Ola Strandler har utforskat det spänningsfält som uppstår i lärarpraktiker till följd av performativa förskjutningar.

Både lärare och elever ser utmaningar kring användandet av robotar i skolan, såsom hur barns integritet kan säkerställas och hur barn påverkas av interaktion med robotar. Dessa etiska utmaningar bör hanteras innan robotar kan ses som en möjlig teknologi i skolan, konstaterar Sofie Serholt i sin avhandling.

Resultaten i Emma Lindeblads avhandling visar bland annat att assisterande teknik kan öka motivationen att lära sig.

Cecilia Segerby har i sin avhandling analyserat strategier och aktiviteter för att utveckla elevers matematiska resonemang i en årskurs 4 klass.

Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingar riskerar i högre grad att hamna utanför både arbete och utbildning jämfört med ungdomar födda i Sverige. Det visar Hélio Adelino Manhics som forskat om unga flyktingar.

Anders Persson vill med sin avhandling öka förståelsen av vad ett nytt uppdrag kommit att innebära för lärare som undervisar i skolämnet historia i årskurserna 4–6.

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

I sin avhandling lyfter Erika Boström fram resultat som bidrar till kunskap och förståelse av orsaker till lärarnas införlivande av formativ bedömning.

Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.

Inga-Lill Matson vill med sin avhandling beskriva en kommuns arbete för att nå en skola för alla.

Jöran Petersson har forskat om invandrade andraspråkares studieresultat i matematik i deras fortsatta skolgång. Han har särskilt belyst undergrupper av andraspråkare, som nyanlända, tidigt anlända och övriga andraspråkare.