Vilka hinder och möjligheter för deltagande i klassrummets literacypraktiker framträder i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos inom AST? Det är en av frågorna som Stina Gårlin undersöker i sin avhandling.

Maria Helander har utvärderat effekten av behandling för barn med kliniska nivåer av utagerande beteendeproblem som trotssyndrom och uppförandestörning.

Genom att studera kopplingen mellan bedömning och åtgärder och anpassningar med hjälp av olika perspektiv vill Ulrika B Andersson bidra med förståelse av hur lärare använder bedömning i sin läsundervisning.

Vad sjunger vi med barn och unga i skolan idag? Hur mycket sjunger vi, och vilka faktorer påverkar valet av repertoar? Det är frågor som David Johnson utforskar i sin avhandling.

Heidi Hellstrands forskning belyser vikten av tidig kartläggning av grundläggande matematiska färdigheter samt skräddarsydda stödåtgärder för att säkerställa att barn med risk för matematiska inlärningssvårigheter får ändamålsenligt stöd.

Hur används vardagsuttryck och naturvetenskapliga termer i elevernas beskrivningar av näringsupptag? Det är en av frågorna som Alma Jahic Pettersson undersöker i sin avhandling.

Vad framstår som prioriterat i skrivundervisningen av lärare och barn? Det är en av frågorna som Camilla Forsberg undersöker i sin avhandling om skrivundervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3.

Henning Bengtsson har i sin avhandling undersökt en en undervisningspraktik om hållbar utveckling och vad som kan stödja ett gemensamt arbete mellan lärare och elever på mellanstadiet.

Helena Eriksson har utforskat en undervisning som kan främja algebraiskt tänkande för flerspråkiga elever, 6 till 12 år gamla.

Hur konstrueras undervisningspraktikerna i musik i lärarutbildningen mot yngre åldrar och hur examineras studenternas kunskaper och färdigheter i musik? Det är några av frågorna som Monica Frick Alexandersson undersöker i sin avhandling.

Lars Madej vill med sin avhandling bidra med kunskap om algebraiskt tänkande i den svenska grundskolans tidiga år samt att beskriva hur detta algebraiska tänkande även ligger till grund för universitetsmatematiken.

Tuula Koljonen har undersökt hur finska och svenska lärare använder finska läromedel i matematik.