I sin avhandling undersöker Bo-Lennart Ekström kontroversen om den svenska diagnosen DAMP, och dess specifika anknytning till skola och pedagogik. Genom att vända blicken från det pedagogiska perspektivet studerar han den bild som framträder i det medicinska perspektivet på svensk grundskola.

Samarbetet mellan BUP, socialtjänsten och skolan är komplext, och gagnar inte alltid barnen. De barn och familjer som samhället ska hjälpa lämnas ofta utanför samarbetet. Det visar Camilla Blomqvists avhandling.

Forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig om naturvetenskap och teknik. Men stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik undervisar om är inte i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Det visar Anders Jidesjös avhandling.

Lärarna i en särskild undervisningsgrupp tog till auktoritet och disciplinära åtgärder istället för pedagogiska alternativ. Den iakttagelsen gjorde forskaren Adriana Velasquez när hon under ett år följde en särskild undervisningsgrupp med elever med diagnosen adhd. – Jag anser att lärarna inte lyssnar på sin egen röst som pedagoger och praktiker, säger hon.

Hur konstrueras barns meningsskapande i naturvetenskap i förskola, förskoleklass och årskurs 1? Annika Elm Fristorp har bland annat studerat vilka interaktionsmönster som uppstår mellan barn-barn och barn-lärare, när de arbetar med just naturvetenskap.

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.

Lena Hedin har skrivit en avhandling om ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. – Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen, säger hon.

Johanna Svahn har skrivit en avhandling som behandlar skolmobbningens vardagspraktik. Den bygger på en etnografisk studie som genomfördes i en svensk grundskola under 2007-2008 i en klass i skolår 5.

Mindre undervisningstid och tillgång till ny teknik och i princip oändlig information leder till att dagens studenter får ett allt större ansvar för att välja ut och bestämma utbildningarnas innehåll. Istället för att konsumera kunskap står de ofta för produktionen, vilket leder till en maktförskjutning från lärare till student. Det visar Peter Bergströms avhandling.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.

Barn har rätt till en dokumentation av hela sin hälsa, inte enbart den fysiska hälsan. Det menar Ylva Ståhl som skrivit en avhandling om hälsojournaler i barn- och skolhälsovården. – Journalerna måste inkludera mer av den psykosociala hälsan, menar Ylva Ståhl.

Kamran Namdars avhandling handlar om synen på lärarutbildning, lärarrollen och samhället i ett globalt perspektiv. Han menar att utbildning drivs ur ett företagsekonomiskt synsätt, där mätbarhet dominerar och utbildning har blivit ett medel för att främja nationalekonomin.