Det ställs högre krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Men vad ligger egentligen i begreppet evidens? Magnus Levinsson kombinerade litteraturstudier och praxisnära forskning för att hitta en väg framåt i en infekterad akademisk diskussion.

Vad händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet med yngre skolbarn? Det har Lena Tyrén studerat i sin avhandling. Hon har dessutom analyserat hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.

Anna Soveris avhandling visar att tvåspråkiga personer klarar sig bättre på en uppgift som kräver att man riktar uppmärksamheten mot den relevanta informationen och stänger ut det irrelevanta.

I skolan ska elever få möjlighet att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. Men en förutsättning för detta är en förtroendefull relation mellan lärare och elev, menar forskaren Annika Lilja.

Carina Hermanssons avhandling visar hur barn experimenterar och övar olika språkliga processer när de skapar text, oavsett pedagogisk inramning.

Forskaren Anna Linge har i sin doktorsavhandling studerat vad det är som händer när vi blir kreativa och vad det är som producerar en kreativ musikpedagogik.

Vad kan man lära sig från digitala spel? Ulrika Bennerstedt, doktorand vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet, har forskat om hur, var och vad spelare lär sig.

Vilka faktorer ligger bakom framgångsrikt läs- och skrivlärande? Och vilka är de pedagogiska förutsättningarna som främjar reflekterande didaktiska färdigheter, med fokus på elevernas utveckling av läs- och skrivförmågan? Det har Catharina Tjernberg undersökt i sin avhandling.

Elever behöver utveckla egna funktionella redskap för hur man kan beskriva naturen på olika sätt, i olika situationer och sammanhang och förstå när det ena eller andra sättet är intressant och relevant, menar Monica Haraldsson Sträng som forskat om yngre elevers lärande om naturen.

Hur gick diskussionerna under föreningarna Nordens historieläroboksrevision under perioden 1919-1972? Det har Henrik Åström Elmersjö undersökt i sin avhandling. Han har också studerat hur revisionen var organiserad.

Det är stor skillnad på den matematik som nyutexaminerade lärare möter i skolan och den som de har mött på lärarutbildningen, menar forskaren Hanna Palmér, som blev överraskad av att matte var så lågt prioriterat ute på skolorna.

Hur tar sig femåringar an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har matematikern Anna Ida Säfström undersökt. I sin avhandling utvecklar hon verktyg för att fånga matematiska kompetenser hos barn och ungdomar.