Annika Falthin ger i sin avhandling en inblick i hur meningsskapande och lärandeprocesser kommer till uttryck i musikundervisningen på högstadiet.

Hur ser den socioemotionella utvecklingen ut för barn med språkstörning? Det har Päivikki Aarne undersökt i sin studie.

Hur erfar och skapar elever i grundskolan mening i frågor om miljö och hållbar utveckling? Det har Annika Manni undersökt i sin avhandling.

De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Läraren och dennes pedagogiska grundsyn är en avgörande faktor för den finska skolans fokusering på företagsamhet. Det visar Janne Elos avhandling om slöjdpedagogik.

Lisa Hellström belyser i sin avhandling problemen med definitioner och mätmetoder för mobbning. Hon har studerat så kallad peer victimization och ledarskap i skolan, med ett fokus på metodfrågor.

För att ta reda på hur pedagogik är kopplat till elevernas lärande behövs fler studier på hur lärare förstår och tillämpar pedagogik i praktiken. Det är ett av resultaten i Linda Barmans avhandling.

Hur kan dynamiska matematikprogram användas för att öka möjligheterna för elever att utveckla sin förmåga att föra matematiska resonemang? Det har forskaren Mats Brunström undersökt.

Syftet med Stina Westerlunds avhandling är att belysa elevers emotionella erfarenheter som en särskild och implicit aspekt av textilslöjd och lärande i slöjdämnet.

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Bedömning kan fungera som ett skarpt verktyg för elevernas lärande, men det krävs att det hanteras varsamt som en integrerad del i verksamheten. Det menar Eva Hartell, som forskat om bedömning i teknikämnet.

I Norge infördes år 1860 en lag om fast skola, vilket innebar att ett mängd skolhus uppfördes som fick stor betydelse för folkupplysning, demokratiutveckling och nationsbyggande. Leidulf Mydland har undersökt skolbyggnadens betydelse som kulturminne i lokalsamhället.