Kenny Skagerlund har undersökt vilka kognitiva faktorer som påverkar skolbarn med specifika och stora matematiksvårigheter. Hans resultat visar att dyskalkyli är en heterogen snarare än en homogen inlärningssvårighet.

Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter? Magdalena Cedering har i sin studie undersökt hur nedläggningen av byskolor påverkar barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället.

Den sociala differentieringen i samhället – framför allt den ojämna fördelningen av materiella resurser – ges en undanskymd plats i samhällskunskapsämnets innehåll. Det visar Lars Sundin i sin avhandling om den ideologiska dimensionen av utbildningen i samhällskunskap i den svenska grundskolan.

Oklara idéer om vad som ska förändras, brist på resurser och krav på snabba förändringar från förvaltningen motverkar rektorers planerade utveckling- och förändringsarbete, visar Jaana Nehez i sin avhandling.

Eva Kanes avhandling handlar om hur arbetslag på fritidshem kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Anette Bagger menar i sin avhandling att det nationella provet är en arena för likvärdighetsfrågor och bör diskuteras som sådant, bland lärare, tjänstemän och beslutsfattare.

Det övergripande syftet med Ann Nordbergs avhandling är att undersöka tal, språk och kommunikativ förmåga hos elever med cerebral pares och talsvårigheter.