I en kvalitativ studie har Katarina Kärnebro studerat skolsamtal i några klasser på fordonsprogrammet, för att försöka förstå vilken betydelse språkpraktikerna har för elevernas identitetsskapande och lärande.

Skolans undervisning om tolerans fastnar ofta i maktpositioner, gränsdragningar och negativa värderingar om den andre. Det visar Elisabet Langmanns forskning.

Hur ser skillnader och likheter ut mellan traditionell mobbning och nätmobbning bland ungdomar? Linda Beckman har studerat frågan med särskilt fokus på kön, psykosomatiska besvär och funktionshinder.

Vilka föreställningar om normalitet finns det i skolans vardag? Det har Jenny Bengtsson undersökt i sin studie om ålder, genus och sexualitet bland elever i lågstadiet.

Hur ser maktförhållandena ut mellan barn och vuxna i förskolan i samband med pedagogiska aktiviteter som avser att öka jämställdhet, social jämlikhet och delaktighet? Det har Klara Dolk undersökt i sin avhandling.

Rauni Karlssons forskning visar att barn gestaltar demokratiska värden på flera sätt i förskolans vardag. Bland annat tar förskolebarnen ansvar för innehållet i leken och för sina egna handlingar.

Maria Cheung har i sin avhandling studerat utbildning, genus och media i Kambodja.

Syftet med Kyriaki Kosidous avhandling är att undersöka trender och orsaker till psykisk ohälsa hos dagens unga vuxna, med fokus på könsskillnader.

Stefan Johansson har i sin avhandling tittat på hur lärare bedömer elevers testresultat från läsundersökningen PIRLS 2001. Resultatet visar att skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. - Lärarna hade olika referensramar. De förefaller av olika skäl tolka mål och kriterier på olika sätt, säger Stefan Johansson.

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan olika program. Det visar Carina Hjelmérs forskning. "Det är stora skillnader som går att relatera till kön och klass, och framförallt till vad programmen syftar till efter gymnasiet", säger hon.

Jenny Svender har forskat kring de föreställningar som finns kring flickors idrottande, varför just dessa föreställningar dominerar och konsekvenserna av att satsa på en utpekad målgrupp.