Marie-France Champoux-Larsson har i sin avhandling bland annat undersökt hur barn mellan 6 och 8 år uppfattar känslor i tal baserat på deras grad av tvåspråkighet

Malin Nilsen vill med sin forskning om datorplattor och appar i förskolan också bidra till en kritisk diskussion om digitala teknologiers roll i förskolan.

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

På vilket sätt samspelar digitala teknologier, andra kulturella redskap och lärarens stöttning barnens berättande? Det är en av huvudfrågorna i Ewa Skantz Åbergs forskning om barns förskolebarns berättande.

Josefin Lindgren har undersökt och jämfört utvecklingen av muntlig berättande hos barn som enbart pratar svenska, tyska och svenska samt svenska och turkiska och som alla växt upp i Sverige.

Magnus Karlsson har utforskat det moraliska arbete som barn gör sinsemellan och tillsammans med vuxna, i vardagliga aktiviteter på förskolan samt vilka olika resurser som används i detta interaktionella arbete.

Matteo Giusti har undersökt teoretiska- och praktiska grunder rörande livsmiljöer som stödjer barns naturanknytning.

Barn som ofta är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas och lära sig nya färdigheter, visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.