Hanna Thuresson har undersökt barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolan.

Ester Catucci vill med sin forskning öka kunskapen om hur undervisningsuppdraget kan förstås och realiseras i förskolan som utbildningspraktik.

Nadezda Lebedeva har i sin avhandling bland annat utforskat hur nyanlända barn upplever lekinteraktioner under en övergångsperiod till svensk förskoleverksamhet.

Maria Helander har utvärderat effekten av behandling för barn med kliniska nivåer av utagerande beteendeproblem som trotssyndrom och uppförandestörning.

Anton Dahlberg har forskat om förskolebarns psykiska hälsa och föräldraskapsstöd.

Ebba Hildén vill med sin avhandling skapa kunskap om hur förskolebarn, rektorer och förskollärare på olika sätt bidrar till att undervisningssituationer i förskolan.

Heidi Hellstrands forskning belyser vikten av tidig kartläggning av grundläggande matematiska färdigheter samt skräddarsydda stödåtgärder för att säkerställa att barn med risk för matematiska inlärningssvårigheter får ändamålsenligt stöd.

Socioekonomisk bakgrund och dess påverkan på språklig och kognitiv utveckling behöver utforskas ytterligare. Det är en av slutsatserna i Signe Tonérs forskning om språkutveckling och exekutiva funktioner hos förskolebarn.

Vad framstår som prioriterat i skrivundervisningen av lärare och barn? Det är en av frågorna som Camilla Forsberg undersöker i sin avhandling om skrivundervisning i förskola, förskoleklass och grundskolans årskurser 1-3.

Carina Berkhuizen har undersökt hur fysisk miljö och pedagoger kan förstås i relation till barns olika samspelsmöjligheter.