Tar förskolebarn hänsyn till den upplevda förståelsen av sina lyssnare när de återberättar berättelser, och i så fall hur görs detta? Det är en av frågorna som Agneta Phil undersöker i sin avhandling.

Sandra Nyberg har i sin avhandling undersökt språkutvecklingen hos barn i relation till språkmiljöfaktorer som förälder och hemmiljö.  

Sara Thomas har forskat om samband mellan barns relationella kompetenser, sociala medvetenhet, självreglering och empati.

Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Johan Boström har undersökt hur tekniklärande möjliggörs genom lärarledda konstruktionsaktiviteter i förskolan.

Yvonne Lindh ha undersökt hur förskollärare iscensätter estetiska lärprocesser genom materialval och uppgifter, hur barnens arbeten svarar mot lärarens intentioner samt om rummens utformning har betydelse som stöd för det skapande arbetet i förskolan.

Hur framträder pedagogiska möjligheter i olika sammanhang och aktiviteter i mångfaldens förskola? Det är en av frågorna som Åsa Delblanc undersöker i sin avhandling.

Vilka hinder och möjligheter framträder i lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar mellan förskola och förskoleklass respektive förskoleklass och årskurs 1? Det är en av frågorna som Therese Welén undersöker i sin avhandling.

Kan nationella provet i svenska i årskurs 3 identifiera elever med ordavkodningsproblem? Det är en av flera frågor som Birgitta Herkner undersöker i sin avhandling.

Elin Eriksson vill med sin forskning bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar ett förproducerat undervisningsmaterial kan erbjuda förskollärare.