Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Liselott Olsson har i sin avhandling "Movement and Experimentation" undersökt hur man kan arbeta med rörelse och experimenterande i subjektivitet och lärande, i förskolans praktik och forskning.

Jenny Wilders avhandling "Proximal processes" handlar bl.a om hur samspelet mellan barn med funktionshinder och deras föräldrar ser ut. Avhandlingen ger nya perspektiv på vad man skall fokusera på i åtgärder om samspel för dessa familjer och barn.

Yvonne Lindholm vill med sin avhandling "Mötesplats skolutveckling" belysa hur forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. Hon pekar även på förutsättningar och hinder för en sån utveckling.

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.

Jonas Lundstens avhandling "The motive to care about others" handlar om offentliganställdas drivkrafter och motivation. Han har bland annat undersökt om motivationen skiljer sig åt beroende på om man har klientrelaterat arbete eller inte.

I Susanne Gustavssons avhandling "Motstånd och mening" riktas intresset mot lärarutbildningens villkor som akademisk yrkesutbildning, tolkat genom studenters samtal.

Pernilla Nilsson har i avhandlingen "Learning to teach and teaching to learn" undersökt hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap för att undervisa yngre elever i naturvetenskap.

I avhandlingen "Förskolepedagogikens framväxt" har Johannes Westberg studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken under 1835-1945.

Bosse Thorén har i sin avhandling "The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody" undersökt en strategi för uttalsundervisning som prioriterar svenskans språkrytm och relaterat den till kända rön kring svenskans rytm.

Genom att kombinera olika sinnesintryck (som syn, hörsel, känsel, lukt och smak) kan spädbarn lära sig begrepp och ord. Det visar Eeva Klintfors i sin avhandling "Emergence of words", där hon har studerat över 300 spädbarn i åldern 3-20 månader.

Marcus Samuelsson har i avhandlingen "Störande elever korrigerande lärare" tittat på vilket beteende hos elever som uppfattas som störande och hur lärare korrigerade ett sådant beteende. Studien baseras på iakttagelser av lärare och elever i skolår sju.