I avhandlingen ”Lärares möten med sociala medier” visar Niclas Ekberg att sociala medier i undervisningen både motiverar och stimulerar. Men de är ingen självklar väg till ökat lärande.

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.

Det övergripande syftet med Håkan Löfgrens avhandling "Det sitter inte i väggarna: Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete" är att studera lärares yrkesidentiteter i relation till de förändrade lokala och globala villkoren för yrket.

Syftet med Marianne Skoogs avhandling "Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1" är att undersöka vilka olika betydelser som erbjuds i den första läs-och skrivundervisningen.

I sin avhandling belyser Gudrun Holmdahl ideologiska implikationer av skolutveckling som diskursiv praktik. – Talet om skolutveckling leder till hårdför retorik där det finns mycket av exkludering, säger hon.

Syfte med Lars Perssons avhandling "Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling" är att undersöka hur pedagogerna hanterar demokratiuppdraget i de nationella styrdokumenten och hur de påverkas av sociala krafter på olika nivåer. Demokratibegreppet är öppet för olika tolkningar.

Syftet med Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling "Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity" är att undersöka förhållandet mellan tal och språkstörningar hos barn med neurodevelopmental dysfunktion och särskilt inflytandet av epilepsi.

Heterogenitet hos barn med ADHD-symptom är ett välkänt fenomen. Huvudsyftet med Cecilia Wåhlstedts avhandling "Specifying the heterogeneity in children with ADHD" är att undersöka kognitiva brister i relation till ADHD-symptom.

I Agneta Knutas avhandling "Mellan Styrning och moral: Berättelser om ett lärarlag" är det spänningen mellan fenomenet styrning och lärares moraliska ställningstaganden som står i fokus, i en empirisk studie av ett lärarlag.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Hur gör barn för att låtsas? Kan det vara så svårt? Vilka kognitiva förmågor och kapaciteter behövs för att kunna låtsasleka? Mikael Jensen har i avhandlingen "Hur lär sig barn att leka på låtsas?" studerat hur barn når denna mycket speciella förmåga.

Britt Tellgren har i avhandlingen "Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare" undersökt vilka bärande värden och föreställningar som genom tiderna har förmedlats för att utbilda en fullvärdig förskollärare.