Johannes Finnman Grönaas har undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare.

Emilia Holmbom Strid har forskat om de kommunikativa och sociala möjligheter och utmaningar som små barn möter när de interagerar i stora grupper i förskolemiljöer.

Vilka erfarenheter ger förskollärarna uttryck för när de utformar undervisning om digitalisering och lek i relation till utbildningsuppdraget? Det är en av frågorna som Monica Grape undersöker i sin avhandling.

Andrea Ritoša, har i sin avhandling undersökt förskolebarns engagemang

Frida Åström har undersökt förskolepraktiker och miljöer både i Sverige och utomlands i relation till barns delaktighet.

Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.

Maria Olsson har forskat om barns bildseende, bildtänkande och bild- och filmgörande i förskolan.

Eva Staffans har utifrån en finlandssvensk kontext bland annat undersökt vilka strategier som ambulerande speciallärare använder för att stötta barn med språkliga svårigheter.

Catarina Wahlgren har i sin avhandling undersökt föreställningar om barn, och barns utrymmen för agens i förskolans fotodokumentation.

Katarina Nilfyr vill med sin avhandling bidra med kunskaper om interaktion mellan förskollärare och barn i målorienterade dokumentationsaktiviteter i förskolan.

Tar förskolebarn hänsyn till den upplevda förståelsen av sina lyssnare när de återberättar berättelser, och i så fall hur görs detta? Det är en av frågorna som Agneta Phil undersöker i sin avhandling.

Sandra Nyberg har i sin avhandling undersökt språkutvecklingen hos barn i relation till språkmiljöfaktorer som förälder och hemmiljö.