Musiken har en viktig roll i förskolan, både som redskap för språkstimulans och social gemenskap, men också för sin egen skull, visar Anna Ehrlins avhandling. Avgörande är drivande förskolechefer som uppmuntrar personalen.

Hur går det till när skolan blir föremål för Skolinspektionens granskning? Och vad gör skolorna när de granskas? De frågorna undersöker Emma Ek i sin avhandling.

Hur påverkas handikappade barn/barn med svårigheter av sitt handikapp i skolaktiviteter och deltagande i andra aktiviteter? Om det handlar Gregor Maxwells avhandling.

I sin avhandling undersöker Bo-Lennart Ekström kontroversen om den svenska diagnosen DAMP, och dess specifika anknytning till skola och pedagogik. Genom att vända blicken från det pedagogiska perspektivet studerar han den bild som framträder i det medicinska perspektivet på svensk grundskola.

Upprepande handlingar i lärarledda gruppaktiviteter möjliggör för flerspråkiga barn att delta både språkligt och fysiskt. Anne Kultti har studerat flerspråkiga barns möjligheter till deltagande och lärande i förskolan.

Samarbetet mellan BUP, socialtjänsten och skolan är komplext, och gagnar inte alltid barnen. De barn och familjer som samhället ska hjälpa lämnas ofta utanför samarbetet. Det visar Camilla Blomqvists avhandling.

Lärarna i en särskild undervisningsgrupp tog till auktoritet och disciplinära åtgärder istället för pedagogiska alternativ. Den iakttagelsen gjorde forskaren Adriana Velasquez när hon under ett år följde en särskild undervisningsgrupp med elever med diagnosen adhd. – Jag anser att lärarna inte lyssnar på sin egen röst som pedagoger och praktiker, säger hon.

Hur konstrueras barns meningsskapande i naturvetenskap i förskola, förskoleklass och årskurs 1? Annika Elm Fristorp har bland annat studerat vilka interaktionsmönster som uppstår mellan barn-barn och barn-lärare, när de arbetar med just naturvetenskap.

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

Utifrån en analys och tolkning av samtiden domineras svensk utbildning av två oförenliga pedagogiska läror. Det framkommer i Maude Morssy-Berglunds avhandling. – Det kommer att ställa till problem i skolan, menar hon.

Lena Hedin har skrivit en avhandling om ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. – Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen, säger hon.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.