Barn med neurologiska dysfunktioner har försämrad prestanda i vissa övergripande motoriska funktioner, och behöver pedagogiskt stöd när det gäller att utveckla dessa funktioner, visar Şermin Tükels forskning.

Anna-Carin Rehnman har skrivit en avhandling om hur människor i en familj med ärftlig hörselnedsättning i släktled efter släktled utvecklat kunskap och vilken roll utbildningssystemet spelat.

Pernilla Ingelsson har undersökt hur en stark organisationskultur kan skapas. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur.

Svenska föräldrar lär sina hörande och döva barn teckenspråk och talad svenska utifrån bilden att det är två olika språk. Genom att just särskilja språken får barnen tillgång till två fullvärdiga språk. Studien bekräftar vikten av undervisning på teckenspråk i skolan.

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

Är fritidspedagogens yrke på väg att dö ut? Birgit Andersson har forskat på vad som har hänt med fritidspedagogernas yrkesidentitet efter att fritidshemmen i slutet på nittiotalet blev en del av den decentraliserade skolan.

Det finns en högst reell fattigdomsproblematik bland barn i Sverige, menar sociologen Stina Fernqvist som forskat om barnfattigdom. Barnen använder strategier för att inte framstå som fattiga i skolan. "De måste dölja att de är fattiga, för de vill inte skämmas", säger hon.

Förskolans pedagoger arbetar aktivt med att guida barn mot vad som är viktigt att kunna om natur, men det är inte säkert att pedagogerna alltid tänker att det är naturlärande. Det menar Susanne Klaar, som vill vidga förståelsen för vad naturlärande i förskolan handlar om.

I en ny avhandling om slöjdpedagogik intervjuas "hantverksaktivister" om sin textila gatukonst i det offentliga rummet. Forskningen fokuserar på lärande och identitet i informella rum för lärande.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar ny forskning. Problem i skolan, som skolk, är en viktig faktor för att förutsäga vilka personer som riskerar att bli kriminella och våldsbenägna, konstaterar Märta Wallinius, psykolog vid Lunds universitet.

Förskolepersonal har mer av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt, visar Fredrik Sjödin i sin avhandling. Arbetsmiljön behöver förbättras, menar han.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling bygger på observationer där hon jämfört olika skolmiljöer i både Sverige, Italien och USA, för att synliggöra och förstå hur barns och ungas villkor för lärande gestaltas i montessoripedagogiken.