En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar ny forskning. Problem i skolan, som skolk, är en viktig faktor för att förutsäga vilka personer som riskerar att bli kriminella och våldsbenägna, konstaterar Märta Wallinius, psykolog vid Lunds universitet.

Förskolepersonal har mer av hörselnedsättningar och tinnitus än befolkningen i övrigt, visar Fredrik Sjödin i sin avhandling. Arbetsmiljön behöver förbättras, menar han.

Eva-Maria Tebano Ahlquists avhandling bygger på observationer där hon jämfört olika skolmiljöer i både Sverige, Italien och USA, för att synliggöra och förstå hur barns och ungas villkor för lärande gestaltas i montessoripedagogiken.

Vad händer med hjärnan när vi på kort tid lär oss ett nytt språk? Det har en grupp forskare vid Lunds universitet undersökt. Resultatet, som presenteras i Johan Mårtenssons avhandling, visar att specifika delar av hjärnan ökade hos språkstudenterna.

Gunilla Sandberg har i sin avhandling studerat hur barn möter skolan, på grundval av de villkor som har fastställts för deltagande och lärande, med särskild hänsyn till skrivkunnighet.

Barn med funktionsnedsättning deltar i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionsnedsättning. De tycker också att aktiviteterna är roligare än andra barn. Det överraskande resultatet kom Anna Ullenhag fram till i sin forskning.

Hur går lärandet egentligen till när förskolebarn använder sig av montessoripedagogikens sinnestränande materiel? Det har Kerstin Signert forskat om.

I sin avhandling granskar Johan Dahlbäck hur etiska principer utformas och tillämpas i utbildningssammanhang, med fokus på skärningspunkten mellan förskola och lärande för hållbar utveckling.

Olika mätinstrument för bedömning skapar en standardiserad syn på kunskap, menar Andreas Nordin, som forskat om kunskapssynen i Sverige och Europa. – Mätningar som Timmss och Pisa ger en bild av verkligheten, men det är kanske inte hela verkligheten.

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.

Epilepsi påverkar hela personen, det dagliga livet och relationer till familj, vänner och samhället i stort. Unga patienter har också ofta en nedsatt språklig förmåga, visar en ny avhandling.

Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna, och leder till att eleverna engagerar sig mer. Även de sociala relationerna blev bättre. Det visar en ny avhandling av Emilia Fägerstam.