Hur ser maktförhållandena ut mellan barn och vuxna i förskolan i samband med pedagogiska aktiviteter som avser att öka jämställdhet, social jämlikhet och delaktighet? Det har Klara Dolk undersökt i sin avhandling.

Anna Soveris avhandling visar att tvåspråkiga personer klarar sig bättre på en uppgift som kräver att man riktar uppmärksamheten mot den relevanta informationen och stänger ut det irrelevanta.

Rauni Karlssons forskning visar att barn gestaltar demokratiska värden på flera sätt i förskolans vardag. Bland annat tar förskolebarnen ansvar för innehållet i leken och för sina egna handlingar.

Lärande för hållbarhet är något som många svenska förskolor arbetar med. Men förhållningsättet där barn utveckla ett kritiskt förhållningssätt lyser med sin frånvaro i förskolornas egna beskrivningar av arbetet för hållbarhet. Det menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Elever behöver utveckla egna funktionella redskap för hur man kan beskriva naturen på olika sätt, i olika situationer och sammanhang och förstå när det ena eller andra sättet är intressant och relevant, menar Monica Haraldsson Sträng som forskat om yngre elevers lärande om naturen.

Barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning löper mer än dubbelt så stor risk att bli slagna i hemmet jämfört med övriga barn, visar en ny avhandling.

Hur tar sig femåringar an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har matematikern Anna Ida Säfström undersökt. I sin avhandling utvecklar hon verktyg för att fånga matematiska kompetenser hos barn och ungdomar.

Ett nytt datorbaserat verktyg mäter texters läsbarhet med större noggrannhet än Lix. Det visar Katarina Heimann Mühlenbock i sin avhandling. Det språkteknologiska verktyget gör det möjligt att mycket bättre anpassa och hitta texter för målgrupper med lässvårigheter.

Förskolan är med planerade rum och tillrättalagt material en institution som omgärdar barns vardagsliv. Men öppna miljöer som inte försöker styra barnens aktiviteter stimulerar dem att prata mer och att förhandla med varandra, visar Sofia Eriksson Bergströms forskning.

Eva Melin har forskat om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. Hon har genomfört en observationsstudie av barns sociala delaktighet i förskolor. Undersökningen var designad som en fallstudie, och gällde fyra avdelningar i var sin förskola. I fokus fanns fyra barn (med och utan Downs syndrom) på varje avdelning.

Barn med neurologiska dysfunktioner har försämrad prestanda i vissa övergripande motoriska funktioner, och behöver pedagogiskt stöd när det gäller att utveckla dessa funktioner, visar Şermin Tükels forskning.

Anna-Carin Rehnman har skrivit en avhandling om hur människor i en familj med ärftlig hörselnedsättning i släktled efter släktled utvecklat kunskap och vilken roll utbildningssystemet spelat.