Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men det är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms avhandling.

Hur förstår barn att en grafisk symbol som ett kryss över något betyder förbud? Det ger Maria Magnussons avhandling svar på. Dessutom visar hon hur förskollärare kan stötta barnen i lärandeprocessen för att tolka och förstå grafiska symboler.

Screening för autism bland barn riskerar att missa flickor. Enligt forskaren Gunilla Westman Andersson bör större vikt läggas vid observationer i förskolan.

Pedagogisk dokumentation är ett komplext verktyg och det blir ofta motsättningar när nya arbetssätt införs, menar Karin Alnervik. Hon har forskat om hur pedagogisk dokumentation bidragit till en förändrad förskola.

Förskollärare lyssnar in varje barn och tar tillvara deras intressen, men eftersom det är många olika barn innebär det att man pratar om olika saker hela tiden. Kommunikationen mellan barn och förskollärare blir fragmentarisk och barnens förutsättningar för omsorg och lärande riskerar att begränsas i stället för att utvecklas, visar Agneta Jonssons forskning.

Barn kan involveras i forskning om de har rätt förutsättningar och stöttas av vuxna, men deras forskningsintressen och metoder stämmer inte alltid med hur vuxna förväntar sig att de ska ta sig an uppgiften, visar Sandra Hilléns studie.

Filosofi, barnlitteratur och perfektionistisk pedagogik är ämnena för Viktor Johanssons avhandling.

Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, konstaterar Camilla Cederholm. Hon har studerat hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever.

Hur ser det pedagogiska uppdraget ut i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi? Det har forskaren Rita Nordström-Lytz undersökt i sin avhandling.

Förskolebarn vet att det krävs tillgång till olika sociala resurser för att kunna göra sig till någon att räkna med i olika sociala sammanhang. Barnens kamratkultur tar sig uttryck i samtal om kalas, om hög ålder och om att vara bra på att rita och läsa, visar Lovisa Skånfors forskning.

Hur ser attityder, förväntningar och möjligheter ut bland tanzaniska grundskoleelever som satsar på det engelska språket. Det har forskaren Noah Mtana studerat i sin avhandling.

Vilka föreställningar om normalitet finns det i skolans vardag? Det har Jenny Bengtsson undersökt i sin studie om ålder, genus och sexualitet bland elever i lågstadiet.