Forskaren Juha Hartvik har undersökt klasslärarstuderande som valt teknisk slöjd som sitt undervisningsämne. Avhandlingen visar att klasslärarstuderande har en mångsidig och ofta tydligt uttalad, bild av slöjdämnets existensvillkor, ambitioner, innehåll och upplägg.

Gunilla Lindqvists har undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan. Hon tar exempelvis upp synen på diagnosers betydelse eller vem som bör ha det pedagogiska ansvaret för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att det finns olika syn på specialpedagogernas funktion respektive hur det särskilda stödet ska utföras.      

Den svenska förskolemodellen utvecklades inom den sociala sektorn och inkorporerades i utbildningssystemet 1998. Vilka diskussioner och förhandlingar formade den svenska förskolemodellen mellan åren 1968-1998? Hur pratade man om förskolan, vilka aktörer var inblandade och vad sades förskolans uppdrag vara? Det undersöker Birgitta Hammarström-Lewenhagen i sin avhandling.

Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men det är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms avhandling.

Hur förstår barn att en grafisk symbol som ett kryss över något betyder förbud? Det ger Maria Magnussons avhandling svar på. Dessutom visar hon hur förskollärare kan stötta barnen i lärandeprocessen för att tolka och förstå grafiska symboler.

Screening för autism bland barn riskerar att missa flickor. Enligt forskaren Gunilla Westman Andersson bör större vikt läggas vid observationer i förskolan.

Pedagogisk dokumentation är ett komplext verktyg och det blir ofta motsättningar när nya arbetssätt införs, menar Karin Alnervik. Hon har forskat om hur pedagogisk dokumentation bidragit till en förändrad förskola.

Förskollärare lyssnar in varje barn och tar tillvara deras intressen, men eftersom det är många olika barn innebär det att man pratar om olika saker hela tiden. Kommunikationen mellan barn och förskollärare blir fragmentarisk och barnens förutsättningar för omsorg och lärande riskerar att begränsas i stället för att utvecklas, visar Agneta Jonssons forskning.

Barn kan involveras i forskning om de har rätt förutsättningar och stöttas av vuxna, men deras forskningsintressen och metoder stämmer inte alltid med hur vuxna förväntar sig att de ska ta sig an uppgiften, visar Sandra Hilléns studie.

Filosofi, barnlitteratur och perfektionistisk pedagogik är ämnena för Viktor Johanssons avhandling.

Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, konstaterar Camilla Cederholm. Hon har studerat hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever.

Hur ser det pedagogiska uppdraget ut i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi? Det har forskaren Rita Nordström-Lytz undersökt i sin avhandling.