Förskollärare behöver ha vissa baskunskaper som omfattar matematik och matematikdidaktik, såväl teoretiska som praktiska kunskaper om barn och barns lärande, som didaktiska frågeställningar och strategier. Det visar Kerstin Bäckmans studie.

Vad innebär det för barnens upplevelser när förskolan flyttar sina vardagliga aktiviteter utomhus? Det har Kari-Anne Jørgensen forskat om.

Att främja social ordning och moral har, utöver den kunskapsförmedlande uppgiften, historiskt sett utgjort en integrerad del av skolans uppdrag. I sin avhandling undersöker och analyserar Paula Wahlgren dessa olika framställningar av hur skolan kan och bör arbeta brottsförebyggande med barn och ungdomar.

Forskaren Åsa Hedvall Lundholms avhandling handlar om autistiska barns utveckling under förskoleåldern och om effekter av tidiga insatser.

Veit Kubik har undersökt hur upprepade studie- och testtillfällen och motorisk inkodning påverkar lärandet och hur väl man minns informationen efter en vecka.

Hur skapar de nationella proven i svenska skrivförmåga och normerar vad som ska räknas som god text i skolans skrivundervisning? Det har Eric Borgström undersökt.

Hur ska ett samarbete mellan skolan och forskarsamhället utvecklas, så att skolan i högre utsträckning blir forskningsbaserad? Det har Lena Öijen undersökt i sin studie.

Trine Arnesen har i sin avhandling studerat erfarenheter av att genomföra pedagogiska beteendeanalytiska ingrepp i norska förskolor

Forskaren Anna Åkerfeldt har undersökt hur digitala resurser används som redskap för kunskapande i skolan. Redskapen påverkar både lärares undervisning och elevers lärande på olika sätt.

Hur instruerar och lär barn varandra sånger? Det har forskaren Tina Kullenberg undersökt i sin avhandling.

Forskaren Helena Ackesjö har utifrån barns perspektiv studerat övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola.