Hur påverkar skolnedläggningar barns och barnfamiljers sociala nätverk, rörelsemönster och fritidsaktiviteter? Magdalena Cedering har i sin studie undersökt hur nedläggningen av byskolor påverkar barns och barnfamiljers vardagsliv och syn på lokalsamhället.

Kamilla Peuravaara har i sin avhandling undersökt unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras strategier för att vara ”som en vanlig tjej”.

Fysiska, synliga leksaker avlastar språket, det blir mer synligt, mindre behöver uttryckas med ord. Åsa Harvard Maare använder etnografiska studier, interaktionsanalys och design av leksaksprototyper med mål att utveckla leksaker som utmanar och utvecklar barns förståelse av orsakssammanhang. Resultaten kan användas av personer som utvecklar produkter och aktiviteter för barn, exempelvis lärare, designer eller spelutvecklare.

Hur används manualbaserade program i skolan som syftar till att främja psykisk hälsa och motverka mobbing? Sofia Kvist Lindholm fokuserar i sin avhandling på hur barnen/ungdomarna använder sig av metoderna och vilken betydelse programmen får i deras vardag. Avhandlingen problematiserar även hur metoder formas och omformas mellan olika discipliner och kontexter.

Shruti Taneja Johansson konstaterar i sin avhandling att begreppet inkludering spridit sig över världen. Med Indien som exempel visar hon den komplexitet som omger skolgången för barn med autism och att barnets omgivning, främst föräldrar och lärare, är avgörande för om skolgången ska fungera.

Skolsköterskor behöver mer resurser, kunskap och tid för att möta föräldrars frågor och funderingar kring vaccinering mot livmoderhalscancer som erbjuds alla flickor i årskurs fem genom skolan. Det skulle leda till att fler flickor vaccinerades, konstaterar Maria Grandahl sin avhandling.

Ungdomarnas samspel online präglas av en stödjande kultur även om där också finns inslag av kränkningar. Det konstaterar Liselotte Eek-Karlsson i sin studie över ungas samspel i sociala medier. Hennes resultat visar att det i ungdomarnas samspel online uppstår en spänning mellan strävan efter uppmärksamhet och den sårbarhet som råder i online-kommunikationen.

Motivet är mer avgörande än speltiden vad gäller sambanden med negativa sociala konsekvenser och ohälsa, visar Charlotta Hellströms avhandling om ungdomars vanor av online-spel. Hennes resultat visar också att individer med adhd-symtom har en ökad känslighet för att utveckla spelproblem.