Karin Thorslund har undersökt hur stöd till föräldrar till tonåringar skulle kunna utvecklas för att motsvara deras upplevda behov, samt vad som behöver göras för att nå ut till alla föräldrar med stöd i föräldraskapet.

I sin avhandling utforskar Elisabet Olme bland annat vad som påverkar föräldrars val av grundskola och vilka konsekvenser det får för fördelningen av elever mellan skolor.

Matilda A Frick har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn från 10 månader till 12 år med ADHD med ett särskilt fokus på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

Azadé Azad har forskat om tonårsflickor med begränsad kriminalitet och de olika utmaningar som de kan uppleva i relation till familj, vänner och skola.

Emilia Carlssons forskning visar att strukturell språkförmåga, mätt med test på ord och meningsnivå, har stor betydelse för läsförmåga och återberättande hos barn med autism, men att språkförmågan inte kan förklara alla svårigheter.

Berit Gustafssons forskning syftar till att fylla kunskapsluckor vad gäller att identifiera mönster av internaliserande och externaliserande problem som kunde påvisa psykisk ohälsa hos förskolebarn i Sverige.

Linn Eckeskog har forskat om förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

De flesta föräldrar till för tidigt födda barn uppfattar att deras barn har ett gott vardagsfungerande, med goda färdigheter i motorik, kommunikation och interaktion. Det visar Anna Karin Andersson i sin avhandling.

Föräldrar och då särskilt mammor, till barn med funktionsnedsättningar, löper en ökad risk för försämrat psykiskt välmående. Det visar David Norlin i sin avhandling.

Hans Löfgren visar att förebyggande, skolbaserade program har positiva effekter för personer som är i riskzonen för psykisk ohälsa, vilket tidigare studier har visat.

Margarita Chudnovskaya vill med sin avhandling tydliggöra och förstå hur expansionen av högre utbildning i Sverige har förändrat familjebildning inom den högutbildade gruppen.

Asylsökande barn uttrycker hoppfullhet om att bygga en framtid här och att det är barnen själva som är mest aktiva för att skapa tillhörighet, trots ovissheten som asylprocessen innebär. Det visar Malin Svensson i sin avhandling.