Hélène Lagerlöf har skrivit en avhandling om ungdomar som är placerade i samhällsvård och tillgången till välfärdsresurser. -Min avhandling fokuserar på ungdomars skolgång, fritid och kamratrelationer, säger hon.

Daniel Skogs avhandling "Mjukvarumiljöer för gemenskap: En studie av nätgemenskap, teknik och kultur" handlar om mötesplatser på Internet, där så kallade nätgemenskaper uppstår. En viktig beståndsdel i varje nätgemenskap utgörs av mjukvarumiljön som skapar förutsättningar för Internetbaserad social interaktion.

Att vara mindre omtyckt i skolan är mer vanligt bland ungdomar från familjer med lägre socioekonomisk status och det påverkar deras framtida hälsa negativt, skriver Masuma Novak i den avhandlingen "Social inequity in health: Explanation from a life course and gender perspective".Disputation vid Umeå universitet 2010-03-12.

Alli Klapp Lekholm har i "Grades and grade assignment" studerat betygens statistiska koppling till resultat på nationella prov samt sociokulturella och psykologiska faktorer. Analysen visar att betygen inte bara beror på elevens kunskapsnivå.

Syftet med avhandlingen var att analysera rektorers föreställningar om samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap, som kritiska interna skolförbättringskapaciteter. Studien genomfördes i fem mer framgångsrika och fyra mindre framgångsrika svenska 7-9-skolor och beskriver, analyserar och diskuterar kvalitativa skillnader och likheter i rektorernas föreställningar på skolnivå. En framgångsrik skola förstås som en skola där eleverna uppnår både kunskapsmålen…

Det överordnade syftet med Mikael Palmes avhandling "Det kulturella kapitalet" är att klarlägga hur elever, studenter och sociala grupper med olika tillgångar använder sig av utbildningssystemet och hur detta präglar dess sociala struktur.

Är åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevers slutresultat? Spelar lika kön och etnisk bakgrund på lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? Det undersöker Erica Lindahl i avhandlingen "Empirical studies of public policies".

Hur utvecklas läsförmågan i skolan hos "tidiga läsare"? Och vad i deras hemmiljö har bidragit till att de kan läsa innan de börjar skolan? Om detta handlar Lena Ivarssons avhandling "Att kunna läsa innan skolstarten" där hon studerat 13 tidiga läsare.

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Jenny Wilders avhandling "Proximal processes" handlar bl.a om hur samspelet mellan barn med funktionshinder och deras föräldrar ser ut. Avhandlingen ger nya perspektiv på vad man skall fokusera på i åtgärder om samspel för dessa familjer och barn.

I avhandlingen "Värdegrund, demokrati och tolerans" gör Pia Nykänen en kritisk granskning av olika skrivningar om värdegrunden utifrån ett moralfilosofiskt angreppssätt. Hon granskar olika teman som alla förts fram som värdegrundsrelaterade

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.