I sin avhandling granskar Johan Dahlbäck hur etiska principer utformas och tillämpas i utbildningssammanhang, med fokus på skärningspunkten mellan förskola och lärande för hållbar utveckling.

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.

I "Det var en gång ett land..." undersöker Ingmarie Danielsson Malmros vilka meningsskapande berättelser om Sverige och "svenskhet" som har förmedlats i svenska historieläroböcker från 30-talet till tidigt 2000-tal.

Socialtjänsten samarbetar hellre med skolan än med polisen när det gäller samverkan kring barn och ungas kriminalitet och missbruk. Det visar Disa Edvall Malms studie om samverkan kring ungas kriminalitet och missbruk.

Att lyckas i naturvetenskapliga ämnen har inget med talang, intresse eller innehåll att göra. Barn från socioekonomiskt svagare familjer hävdar sig sämre. Hur detta sker har Anna Jobér forskat om.

Det behövs fler riktade insatser för flickor med omfattande psykiska problem, både inom slutenvården och inom öppenvården. Det visar Maria Andersson Vogels avhandling om särskilda ungdomshem och vårdkedjor.

Samarbetet mellan BUP, socialtjänsten och skolan är komplext, och gagnar inte alltid barnen. De barn och familjer som samhället ska hjälpa lämnas ofta utanför samarbetet. Det visar Camilla Blomqvists avhandling.

Lärarna i en särskild undervisningsgrupp tog till auktoritet och disciplinära åtgärder istället för pedagogiska alternativ. Den iakttagelsen gjorde forskaren Adriana Velasquez när hon under ett år följde en särskild undervisningsgrupp med elever med diagnosen adhd. – Jag anser att lärarna inte lyssnar på sin egen röst som pedagoger och praktiker, säger hon.

Lena Hedin har skrivit en avhandling om ungdomars upplevelser av att komma till en fosterfamilj. – Jag ville studera hur det var att komma in i familjen utifrån ungdomarnas vardagliga liv och relationer, i familjen, i skolan med kamrater och i kontakten med den biologiska familjen, säger hon.

Barn har rätt till en dokumentation av hela sin hälsa, inte enbart den fysiska hälsan. Det menar Ylva Ståhl som skrivit en avhandling om hälsojournaler i barn- och skolhälsovården. – Journalerna måste inkludera mer av den psykosociala hälsan, menar Ylva Ståhl.

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Den ideella organisationen Bris lyfter fram eländiga beskrivningar av barns vardag. Men eftersom samtalen till Bris i genomsnitt inte är mer än 12 minuter långa, har organisationen inte mer än "nyckelhålsbilder" av barns vardag, menar forskaren Inger Lindblad.