Hur effektiva är egentligen skolbaserade program som syftar till att förebygga tonåringars alkoholintag? Maria Paola Carias avhandling visar att programmet både ledde till en minskad positiv inställning till alkohol hos tonåringarna men även en ökad motståndskraft mot grupptrycket att dricka alkohol.    

Det finns en högst reell fattigdomsproblematik bland barn i Sverige, menar sociologen Stina Fernqvist som forskat om barnfattigdom. Barnen använder strategier för att inte framstå som fattiga i skolan. "De måste dölja att de är fattiga, för de vill inte skämmas", säger hon.

Skolan har svårigheter att hantera kontroversiella frågor inom sitt demokratiuppdrag, menar Erik Andersson, som forskat om hur sociala medier utvecklar ungdomar politiskt. – Min studie kanske kan bidra till att utveckla skolundervisningen där digitala medier kan vara ett sätt att hantera politiskt kontroversiella frågor.

Att samtala om skönlitteratur inom engelskämnet tränar elevernas demokratiska kompetenser. Det menar Anna Thyberg, vars forskning lyfter fram skönlitteraturens potential i språkklassrummet.

En procent av Sveriges befolkning står för 63 procent av alla våldsbrott, visar ny forskning. Problem i skolan, som skolk, är en viktig faktor för att förutsäga vilka personer som riskerar att bli kriminella och våldsbenägna, konstaterar Märta Wallinius, psykolog vid Lunds universitet.

Barn med funktionsnedsättning deltar i fler fritidsaktiviteter än barn utan funktionsnedsättning. De tycker också att aktiviteterna är roligare än andra barn. Det överraskande resultatet kom Anna Ullenhag fram till i sin forskning.

Flickor med båda föräldrarna födda i ett annat land har en ökad risk för hälsobesvär som huvudvärk, magont, nedstämdhet och sömnproblem. Det visar Heidi Carlerbys forskning om ungdomars hälsa med fokus på föräldrahärkomst.

Ett bra utgångläge för undervisning i hållbar utveckling är att få veta hur eleverna tänker kring naturen. Pia Sjöblom har i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars relation till naturen ur ett miljöpedagogiskt perspektiv.

Hur ser relationen ut mellan mocambiquanska elevers prestation i skolan vad gäller matematik och deras språk och sociala bakgrund? Det undersöker Ribas Guambe i sin avhandling.

Ylva Svensson har skrivit en avhandling som handlar om invandrarungdomars anpassning i miljöer som skolan, hemmet och bostadsområdet. Studien visar bland annat vilken viktig roll skolan har i utsatta områden och vilket betydelsefullt arbete skolpersonalen utför.

I sin avhandling granskar Johan Dahlbäck hur etiska principer utformas och tillämpas i utbildningssammanhang, med fokus på skärningspunkten mellan förskola och lärande för hållbar utveckling.

För första gången har rysk-svensk tvåspråkig inlärning undersökts. Natasha Ringbloms fallstudie om hennes egen dotter Julia visar att bristfällig språklig input före fem års ålder gör det svårt att utveckla båda språken på samma nivå.