Att vara borta mycket från skolan och att inte ha många vänner är två riskfaktorer för självmord bland barn, visar ny forskning.

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.

Ensamkommande asylsökande barn och ungdomar kan uppleva svårigheter att få tillträde till gemenskaper med jämnåriga svenskfödda kompisar och att etablera långvariga relationer med vuxna stödpersoner, visar Ulrika Wernesjö i sin studie.

Ungdomar som väljer olika former av olaglig politisk aktivitet för att föra fram sin åsikt har ofta ingen tilltro till politiska institutioner, känner sig åsidosatta i skolan och har ansträngda relationer till föräldrarna. Det är ungdomar som känner att ingen lyssnar eller bryr sig om vad de tycker, enligt forskaren Viktor Dahl.

Lärarens kunskap i ny teknik avgör helt och hållet om elever får undervisning i ämnet. Skolan uppfyller inte kraven på likvärdighet, konstaterar Ulli Samuelsson i sin avhandling.

Tvångsomhändertagna ungdomar tar större sexuella risker än andra unga. Det visar Malin Lindroth i sin avhandling, som är den första svenska studien på området. Hon har nu tagit fram en målgruppsanpassad modell för sex- och samlevnadsundervisning.

Forskaren Max Strandberg har studerat hur föräldrars livserfarenhet kan bli en tillgång för att förbättra undervisningen om och för den kulturella mångfalden med hjälp av läxor och lärares feedback.

Lärare vinner på att relationen till föräldrar bygger på traditionella könsmönster, eftersom allt går enklare om de i första hand vänder sig till mammor, visar Göran Widdings forskning.

Vad händer efter ett barn har knäckt läskoden? Hur blir läsförståelse möjligt och texter meningsfulla? Catarina Schmidt har i sin avhandling undersökt på vilka sätt barn blir läsande och skrivande personer och vilka villkoren och möjligheterna för detta är.

I en kvalitativ studie har Katarina Kärnebro studerat skolsamtal i några klasser på fordonsprogrammet, för att försöka förstå vilken betydelse språkpraktikerna har för elevernas identitetsskapande och lärande.

Filosofi, barnlitteratur och perfektionistisk pedagogik är ämnena för Viktor Johanssons avhandling.

Hur ser unga vuxna på livet och döden? Det har Caroline Gustavsson forskat om inom området religionspedagogik.