Erika Lundby visar i sin avhandling att de flesta barn uppfattar konsumtion som ett verktyg för att stärka sociala relationer med jämnåriga. Resultatet pekar på vikten av att socialt arbete intresserar sig för detta, och inte enbart för ekonomiska förhållanden.

Forskaren Helena Ackesjö har utifrån barns perspektiv studerat övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola.

Separera språk- och kulturinlärning i svenskundervisningen för vuxna immigranter. Det menar forskaren Mozhgan Zachrison, som disputerat med en avhandling i etnicitet om immigranters språkinlärning.

Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.

Det ökade utbudet av idrottsprofilerade utbildningar är nära sammankopplat med avregleringen av skolan, och den därigenom ökade konkurrensen mellan skolor. Det visar Magnus Ferry i sin avhandling om idrottsprofilerad utbildning.

Ungdomar som upplever att de blir rättvist behandlade av sina lärare får ett högre förtroende för de politiska institutionerna. Det visar ny forskning.

Sofia Berne har undersökt tre olika aspekter av nätmobbning i sina avhandling: utseenderelaterad nätmobbning, vad elever uppger att de skulle göra om de blir utsatta för nätmobbning, och slutligen har hon gjort en systematisk genomgång av olika frågeformulär som används för att mäta förekomsten av nätmobbning.

Forskaren Layal Kasselias Wiltgren har under ett år följt en högstadieskola med fokus på hur ungdomar samspelar kring och uttrycker etnicitet, nationalitet och flerspråkighet.

Det finns stöd för de långsiktiga effekterna av program för föräldrar som ofta upplever att de hamnar i konflikt med sina barn. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet.

Vilka faktorer påverkar skolresultat och yrkespreferenser i barndomen samt förklarar utbildningsnivå och yrkesstatus som vuxen? Det har Cecilia von Otter studerat.

Att vara borta mycket från skolan och att inte ha många vänner är två riskfaktorer för självmord bland barn, visar ny forskning.

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.