Förskolan bör skapa förutsättningar för personalen att bemöta både föräldrar och barn på ett inkännande sätt under barnets introduktion, snarare än att följa en strikt introduktionsmodell. Det föreslår Martina Andersson Søe i sin avhandling.

Annika Axelsson vill med sin avhandling belysa influerande faktorer på barns språk-, läs- och skrivutveckling i didaktiska rum med särskilt fokus på föräldrar.

Nubin Ciziri har bland annat forskat om nyanlända föräldrarnas uppfattningar om och förhållningssätt till sina barns utbildning i Sverige.

Hur hanterar och utmanar föräldrar som klassificerats med en intellektuell funktionsnedsättning, omgivningens uppfattningar om deras föräldraskap? Det är en av frågorna som Ida Runge utforskar i sin avhandling.

Behöver föräldrars ansvar i frågor som rör fostran tydliggöras och hur kan det i så fall göras? Det är en av frågorna som Emelie Kankaanpää Thell utforskar i sin avhandling.

Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.

Vad berättar barn om sina erfarenheter av vuxna familjemedlemmars psykosociala problem? Det är en av frågorna som Stina Michelson undersöker i sin avhandling.

Eva-Lisa Palmtag visar i sin avhandling att barn som bor varannan vecka hos en förälder inte mår sämre än barn som bor med båda föräldrarna. Växelboende kan också innebära en bättre relation med föräldrarna.  

Sandra Nyberg har i sin avhandling undersökt språkutvecklingen hos barn i relation till språkmiljöfaktorer som förälder och hemmiljö.  

Både föräldrar och skolsköterskor ser fördelar med motiverande samtal (MI) i syfte att stödja barns till hälsosamma levnadsvanor. Det visar Marianna Moberg i sin avhandling.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.