Eftersom det är omöjligt för lärare att följa upp alla elevers behov får eleverna själva ta ansvar för att individuella mål uppnås. Det visar Eva Mårell-Olssons forskning om individuella utvecklingsplaner.

Annie-Maj Johanssons avhandling visar vikten av att läraren hjälper eleverna och knyter deras erfarenheter och val av ord till naturvetenskapliga begrepp och förklaringar.

Forskning har visat att många barn och ungdomar har svårt att förstå varför de ska lära sig om naturvetenskap och teknik. Men stora delar av det som lärare i naturvetenskap och teknik undervisar om är inte i linje med vad eleverna vill lära sig mer om. Det visar Anders Jidesjös avhandling.

I avhandlingen ”Lärares möten med sociala medier” visar Niclas Ekberg att sociala medier i undervisningen både motiverar och stimulerar. Men de är ingen självklar väg till ökat lärande.

Det övergripande syftet med Håkan Löfgrens avhandling "Det sitter inte i väggarna: Yrkesidentiteter i lärares berättelser om skola och arbete" är att studera lärares yrkesidentiteter i relation till de förändrade lokala och globala villkoren för yrket.

Genom att utarbeta ett forskningsbaserat idématerial för lärare om ljud, hörsel och hälsa fick Eva West eleverna att ändra sina ställningstaganden till att bli mer hälsofrämjande.

Resultaten i Sharon Ingleson Ahlquists avhandling "The impact of the Storyline approach on the young language learner classroom: a case study in Sweden" visar att införandet av storyline kan underlätta språkutvecklingen hos unga elever.

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Det övergripande syftet med Åse Hanssons avhandling "Ansvar för matematiklärande. Effekter av undervisningsansvar i det flerspråkiga klassrummet" är att belysa hur variationen i matematikprestationer mellan olika klassrum är relaterad till ansvar för elevernas lärprocesser.

Vilka möjligheter och hinder finns för skicklig läs- och skrivundervisning i årskurs 1-3? Det undersöker Tarja Alatalo i avhandlingen "Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: Om lärares möjligheter och hinder".

Syftet med Lise-Lotte Bjervås avhandling "Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som bedömningspraktik i förskolan - En diskursanalys" är att granska hur lärare under gemensamma planeringssamtal talar om förskolebarn med utgångspunkt i sina egna dokumentationer.

Joachim Rosenquists avhandling "Pluralism and Unity in Education: On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society" handlar om utbildning för demokratiskt medborgarskap i ett pluralistiskt samhälle"