Att utveckla det kritiska tänkandet hos studerande är ett centralt utbildningsmål och avgörande för demokratins funktion och fortlevnad. Mot denna bakgrund kan ämnet samhällskunskap på grundskolenivå hävdas inta en särskilt betydelsefull roll. Kristoffer Larssons studie belyser manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskap bland elever i grundskolans årskurs 9.    

Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisning i syfte att undersöka elevernas förmåga att resonera historiskt i termer av aktör och struktur. Vad krävs för att elever ska utveckla sin förmåga att resonera historiskt i dessa termer?

Satsningar på en dator per elev motiverar elever och gör dem skickligare på att hantera datorn. Men de ges inte tid att reflektera. Elevernas kunskaper riskerar att bli ytligare, menar forskaren Håkan Fleischer.

Det ställs högre krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Men vad ligger egentligen i begreppet evidens? Magnus Levinsson kombinerade litteraturstudier och praxisnära forskning för att hitta en väg framåt i en infekterad akademisk diskussion.

I skolan ska elever få möjlighet att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt. Men en förutsättning för detta är en förtroendefull relation mellan lärare och elev, menar forskaren Annika Lilja.

I "Samarbete och lärande" undersöker Lisbeth Stedt högstadielärares samarbete som ett exempel på hur medarbetare formar villkor för samarbete, och vilken betydelse det har för deras möjligheter att utbyta erfarenheter och lära av varandra.

Stefan Johansson har i sin avhandling tittat på hur lärare bedömer elevers testresultat från läsundersökningen PIRLS 2001. Resultatet visar att skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. - Lärarna hade olika referensramar. De förefaller av olika skäl tolka mål och kriterier på olika sätt, säger Stefan Johansson.

Förskolans pedagoger arbetar aktivt med att guida barn mot vad som är viktigt att kunna om natur, men det är inte säkert att pedagogerna alltid tänker att det är naturlärande. Det menar Susanne Klaar, som vill vidga förståelsen för vad naturlärande i förskolan handlar om.

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan olika program. Det visar Carina Hjelmérs forskning. "Det är stora skillnader som går att relatera till kön och klass, och framförallt till vad programmen syftar till efter gymnasiet", säger hon.

Klas Anderssons forskning visar att det är elever på yrkesförberedande program som har mest nytta av en pedagogik som bygger på samtal, så kallad deliberativ undervisning. Det överraskande resultatet fick honom att försöka ta reda på varför det förhåller sig så.

Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna, och leder till att eleverna engagerar sig mer. Även de sociala relationerna blev bättre. Det visar en ny avhandling av Emilia Fägerstam.

Hur går det till när skolan blir föremål för Skolinspektionens granskning? Och vad gör skolorna när de granskas? De frågorna undersöker Emma Ek i sin avhandling.