Anna Lindholm har forskat om flerspråkiga mellanstadieelevers läsförståelse på svenska.

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Katarina Ståhlkrantz har undersökt hur den pedagogiska ledaren konstrueras diskursivt i offentliga utbildningspolitiska policytexter samt vilka förändringar och stabiliteter som kan urskiljas i dessa konstruktioner över tid.

Vilka effekter har entreprenöriellt lärande på lärares sätt att vara och agera? Det är en av frågorna som Carina Holmgren utforskar i sin avhandling.

Anja Thorsten vill med sin avhandling är öka kunskapen om hur elevers kunnande i berättelseskrivande kan beskrivas, studeras och utvecklas.

Maria Lindfors har bland annat utforskat relationen mellan elevers kunskapssyn - epistemic beliefs - och andra viktiga yttre och inre företeelser som är viktiga i lärandesituationer.

Barn som ofta är aktivt engagerade i förskolans vardag har bättre förutsättningar att utvecklas och lära sig nya färdigheter, visar Madeleine Sjöman i sin avhandling.

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Torbjörn Otts forskning visar att även om lärare inte uppmuntrar användningen av mobiltelefoner i sin undervisning har mobiltelefoner blivit ett verktyg som ändå används för skolarbete.