Dans har tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för tonårsflickor med psykisk ohälsa. Det visar Anna Duberg i sin avhandling.

En av frågorna som Sofia Lindström analyserar i sin avhandling är hur en konstnärsidentitet skapas på en högre konstnärlig utbildning.

Det finns ett samband mellan inlärningssvårigheter och akademiskt välbefinnande och att båda formar studerandes utbildningsvägar, visar Johan Korhonen i sin avhandling.

Hur kan medborgarskapande ske i den svenska gymnasieskolan? Det är en fråga som Sofie Gustafsson ställer i sin avhandling om processen av medborgarskapande.

Trots att niondeklassarna och geografilärarna i finlandssvenska skolor har en positiv syn på åtgärder mot klimatförändringen värderar de sin egen handlingsvillighet som begränsad, visar Mikaela Hermans som forskat i ämnet.

Eva Randell har i sin avhandling undersökt tonårspojkars uppfattningar och upplevelser av hälsa, emotioner, maskuliniteter och subjektiv social status.

Gunnel Mohme har i sin avhandling forskat om svensksomaliska flickor mellan tio och tolv år som går på en muslimskt profilerad skola.

Marina Lundqvist studie visar att samspelssituationer mellan barn och pedagoger utgör situationer när barn uttrycker sig demokratiskt men där pedagoger ibland inte tar vara på barnens initiativ.

Fiffi Boman visar i sin avhandling att interventioner i skolan som förbättrar både elevernas psykiska hälsa och deras skolresultat kan ha stor betydelse genom att utjämna ojämlikheter i hälsa även generellt i samhället.

Hur kan fantasylitteratur användas i klassrummet, när verklighetens maktförhållanden diskuteras? Dessa frågor står i centrum för Malin Alkestrands avhandling.

Med sin studie Birna Baldursdottir bidrar med viktig information om när i ungdomsåren en insats kan göras för att öka fysisk aktivitet och välbefinnande.