Annika Danielsson har undersökt hur ungdomar i grundskolans årskurs åtta ägnar sig åt och använder sig av musik i sin vardag. Avhandlingen kan ses som ett inlägg i en diskussion om musikens och musikundervisningens plats i samhället och i skolan, menar Annika Danielsson.

Anniqa Lagergren har studerat vilken betydelse olika digitala verktyg har som villkor för barns och ungas skapande av musik, ur perspektiven självutveckling, lärande och genus.

Mari Rorgemoen har skrivit en avhandling som heter Mellom tradisjon og spel. Didaktikk for tekstil folkekunst. Avhandlingen är resultatet av ett behov av att forska och utveckla en utbildning för textil handel på Folk Arts Program, University College, Telemark College, Norge.

Kunskap och förståelse i hantverk har en synlig karaktär. Det formar hur interaktionen mellan lärare och studenter organiseras, konstaterar Anna Ekström i sin avhandling.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.

Mats Uddholm har skrivit en avhandling om professionella aktörers musikpedagogiska definitionsmakt.

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Syftet med Olle Zandéns avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet" är att beskriva och förstå vad musiklärare samtalar om när de kommenterar för dem okända gymnasieensemblers spel, att ur samtalen härleda kvalitetsuppfattningar och bedömningskriterier och relatera dessa till en didaktisk kontext.

Hur kan olika typer av musiklärare beskrivas och hur skiljer sig olika typers respektive attityder och värderingar åt? Det undersöker Olle Tivenius i sin av avhandling "Musiklärartyper".

I avhandlingen "Laddade bilder" undersöker Lisa Öhman-Gullberg hur elever använder sig av visuella representationer för att bearbeta och skapa mening i ett skolsammanhang.

Cecilia Levin lyfter i sin avhandling "Creativity in the School Context" fram barns kreativitet och barns egna perspektiv på kreativitet, som en kontrast till studier som undersöker begreppet ur ett vuxenperspektiv och utifrån en akademisk definition.

Britt Jakobsons avhandling "Learning science through aesthetic experience " handlar om den roll estetiskt meningsskapande spelar när yngre skolbarn lär sig NO. Hennes resultat visar att estetiskt erfarande är avgörande för den riktning lärandet tar.