Mer tid ute under alla årstider skulle öka möjligheterna för skolbarn att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, visar Peter Pagels.

Hans Löfgren visar att förebyggande, skolbaserade program har positiva effekter för personer som är i riskzonen för psykisk ohälsa, vilket tidigare studier har visat.

Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.

Unga som sover för lite är mer stressade och oroliga för skolan än de som sover ordentligt, visar sömnforskaren Serena Bauducco i sin avhandling.

Resultaten i Emma Lindeblads avhandling visar bland annat att assisterande teknik kan öka motivationen att lära sig.

Unga ensamkommande och icke-ensamkommande flyktingar riskerar i högre grad att hamna utanför både arbete och utbildning jämfört med ungdomar födda i Sverige. Det visar Hélio Adelino Manhics som forskat om unga flyktingar.

Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.

Sabina Gusic vill med sin avhandling bidra till kunskap om krigstraumatiserade flyktingungdomar i syfte att lättare upptäcka och utreda dissociativa symptom.

Ebba Brann har i sin avhandling kartlagt välbefinnande, kroppsuppfattning och viktstatus bland svenska ungdomar som vuxit upp i ett samhälle med en ökad andel övervikt och fetma.

Våldsutsatthet är vanligt bland unga kvinnor. Men de berättar sällan om detta för sjukvården eller för andra vuxna, konstaterar Anna Palm.

Heléne Zetterström-Dahlqvists avhandling visar att det finns ett samband mellan sexuella trakasserier och depression bland unga flickor.